Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2010

Utvärdering av metoder för vårskörd av stråbränslen

Svensson, Sven-Erik; Prade, Thomas; Hallefält, Fredrik; Mattsson, Jan Erik

Abstract

Detta projekt syftar till att, i det lite längre perspektivet, visa på metoder och tekniska lösningar som medför att stråbränslen kan vårskördas på rot och pressas i storbal med minskat spill samtidigt som en bättre skördeekonomi uppnås jämfört med idag när flerstegsmetoder tillämpas. Flera undersökningar visar att skördespillet vid pressning av vårskördade stråbränslen såsom hampa och rörflen, i rund- eller fyrkantsbal, kan vara mycket stort, upp till 40-50 %, när pressningen av stråbränslena sker genom flerstegsskördemetoder. Spillet uppkommer till största delen då det torra och spröda stråbränslematerialet lagts på marken vid strängläggningen och pressens pickup inte kan samla upp allt finmaterial igen. Detta stora spill påverkar odlingsekonomin i mycket hög grad, när stråbränslegrödorna odlas specifikt som en huvudprodukt för försäljning som fastbränsle. Spill t.ex. vid halmbärgning är inte alls lika allvarligt ur ekonomisk synpunkt, eftersom halmen är en biprodukt vid spannmålsodling. Ett spill vid halmpressning kan givetvis resultera i ökade bärgningskostnader, eftersom fler hektar måste utnyttjas för att få den mängd halm man tänkt bärga. Hypotesen är att enstegsskörd (direktskörd på rot) resulterar i betydligt mindre spill och därigenom en förbättrad skördeekonomi, ”skördeteknisk intäkt”, jämfört med de flerstegsmetoder som hitintills använts när stråbränslen vårskördats och pressats i balar. Projektets studier har avgränsats till hampa, eftersom spillet enligt genomförd litteraturgenomgång är mycket stort vid skörd av hampa samtidigt som hampan ställer mycket stora krav på skördetekniken, för att klara av de kraftiga fibrerna i grödan. Projektets resultat visar att enstegsskörd vid pressning av vårskördad hampa i fyrkantsbal både kan resultera i ett starkt reducerat skördespill, ner till ca 20 %, och att skördeekonomin kan förbättras. Den skördade arealen per år måste dock överstiga ca 50 ha för energihampa eller ca 35 ha för ekologisk fiberhampa för att den högre investeringskostnaden i enstegsskördesystemet skall kunna räknas hem skördeekonomiskt, genom det minskade spillet. Dessa brytpunkter för arealerna har beräknats via traditionell maskinkostnadskalkylering. Odlingsekonomin förbättras genom att den skördetekniska intäkten ökar vid enstegsskörd jämfört med tvåstegsskörd, pga. det kraftigt minskade spillet för enstegsmetoden. Den skördetekniska intäkten definieras här som den potentiella bruttointäkten per hektar för grödan minskad med skördekostnaden per hektar och intäktsbortfallet från skördespillet som hamnar på marken vid skörden. Den skördetekniska intäkten kan också beskrivas som den potentiella bruttointäkten per hektar från hampan när den står på rot, minskat med intäktsbortfallet från spillet (20 % för enstegsskörd resp. 40 % för flerstegsskörd) samt skördekostnaden för aktuellt skördesystem per ha. För att inte hamna i ekonomiska beräkningar och diskussioner om odling av hampa överhuvudtaget är en lönsam gröda, så är de ekonomiska kalkylerna i projektet i huvudsak avgränsade till att beräkna den skördetekniska intäkten från hampan per ha, när den ligger balad vid fältkant och klar för borttransport för användning eller lagring. En känslighetsanalys för de i kalkylen ingående parametrarna, när de ökar med 20 %, visar att den skördetekniska intäkten vid skörd av konventionell energihampa påverkas mest av skördens storlek per hektar (en ökning med 24 till 32 %), försäljningspriset för hampan (en ökning från 30 till 39 %) och skördespillet (som minskar intäkten med 3 till 16 % beroende på vilket system och areal som undersöks). Övriga parametrar i kalkylen påverkar den skördetekniska intäkten mer marginellt, om de ökar 20 %. Känslighetsanalysen visar att det är viktigt att se till att skörden blir stor per hektar och att priset på försålt stråbränsle hålls uppe, parallellt med ett minskat spill för att odlingsekonomin för stråbränsle skall förbättras. Projektets mål i det korta perspektivet var även att undersöka om de skördemetoder och skördetekniker som används vid vårskörd av elefantgräs (miscanthus) i balad form även kan tillämpas vid vårskörd av hampa och rörflen. Den metod som Lohnunternehmen Humer i Heiligenberg i Österrike har utvecklat för enstegsskörd av elefantgräs i balad form fungerar även för vårskörd av hampa, vilket har visats inom projektet. Det visade sig även att avverkningsförmågan var mycket hög för Humers enstegsskördesystem, i den relativt glesa hampan. Arbetshastigheten uppmättes till ca 8 km per timme. Detta gav en praktisk arbetskapacitet på ca 2 ha per timme med det 3 m breda skärbordet. Denna enstegsskördemetod resulterar också i ett mycket rent stråbränsle med minimalt med föroreningar i form av sand, grus och jordpartiklar. Detta bör medföra att stråbränslet lättare kan vidareförädlas från hela balar till andra fastbränsleprodukter, såsom briketter eller pellets. Eftersom enstegsskörd blir ekonomiskt lönsamt i jämförelse med flerstegsskörd redan vid en så liten användning som i ca 50 ha energihampa per år, vilket motsvaras av ca 35 timmars användning per år, så bör det vara relativt lätt att introducera denna nya skördeteknik för vårskörd av hampa. Ett skördespill på 20 % vid enstegsskörd ger en kostnad för hampabalar vid värmeverk på ca 0,90 kr/kg vid en skördenivå på 10 ton/ha och en skördad areal på 100 ha/år. Denna kostnad motsvarar samma prisnivå, ca 200 kr/MWh, som skogsflis hade under första kvartalet 2010. Enstegsskördemetoden för vårskörd av elefantgräs och hampa bör även vara utvecklingsbar för vårskörd av rörflen som skall balas, för att minska spillet, öka renheten i det balade materialet samt förbättra odlingsekonomin även i denna gröda.

Published in

Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie
2010, number: 2010:21
ISBN: 978-91-86373-28-3
Publisher: Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet