Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Detta projekt syftar till att, i det lite längre perspektivet, visa på metoder och tekniska lösningar som medför att stråbränslen kan vårskördas på rot och pressas i storbal med minskat spill samtidigt som en bättre skördeekonomi uppnås jämfört med idag när flerstegsmetoder tillämpas.

Flera undersökningar visar att skördespillet vid pressning av vårskördade stråbränslen såsom hampa och rörflen, i rund- eller fyrkantsbal, kan vara mycket stort, upp till 40-50 %, när pressningen av stråbränslena sker genom flerstegsskördemetoder. Spillet uppkommer till största delen då det torra och spröda stråbränslematerialet lagts på marken vid strängläggningen och pressens pickup inte kan samla upp allt finmaterial igen.

Detta stora spill påverkar odlingsekonomin i mycket hög grad, när stråbränslegrödorna odlas specifikt som en huvudprodukt för försäljning som fastbränsle. Spill t.ex. vid halmbärgning är inte alls lika allvarligt ur ekonomisk synpunkt, eftersom halmen är en biprodukt vid spannmålsodling.

Ett spill vid halmpressning kan givetvis resultera i ökade bärgningskostnader, eftersom fler hektar måste utnyttjas för att få den mängd halm man tänkt bärga.

Hypotesen är att enstegsskörd (direktskörd på rot) resulterar i betydligt mindre spill och därigenom en förbättrad skördeekonomi, ”skördeteknisk intäkt”, jämfört med de flerstegsmetoder som hitintills använts när stråbränslen vårskördats och pressats i balar.

Projektets studier har avgränsats till hampa, eftersom spillet enligt genomförd litteraturgenomgång är mycket stort vid skörd av hampa samtidigt som hampan ställer mycket stora krav på skördetekniken, för att klara av de kraftiga fibrerna i grödan.

Projektets resultat visar att enstegsskörd vid pressning av vårskördad hampa i fyrkantsbal både kan resultera i ett starkt reducerat skördespill, ner till ca 20 %, och att skördeekonomin kan förbättras. Den skördade arealen per år måste dock överstiga ca 50 ha för energihampa eller ca 35 ha för ekologisk fiberhampa för att den högre investeringskostnaden i enstegsskördesystemet skall kunna räknas hem skördeekonomiskt, genom det minskade spillet. Dessa brytpunkter för arealerna har beräknats via traditionell maskinkostnadskalkylering.

Odlingsekonomin förbättras genom att den skördetekniska intäkten ökar vid enstegsskörd jämfört med tvåstegsskörd, pga. det kraftigt minskade spillet för enstegsmetoden. Den skördetekniska intäkten definieras här som den potentiella bruttointäkten per hektar för grödan minskad med skördekostnaden per hektar och intäktsbortfallet från skördespillet som hamnar på marken vid skörden.

Den skördetekniska intäkten kan också beskrivas som den potentiella bruttointäkten per hektar från hampan när den står på rot, minskat med intäktsbortfallet från spillet (20 % för enstegsskörd resp. 40 % för flerstegsskörd) samt skördekostnaden för aktuellt skördesystem per ha.
För att inte hamna i ekonomiska beräkningar och diskussioner om odling av hampa överhuvudtaget är en lönsam gröda, så är de ekonomiska kalkylerna i projektet i huvudsak
avgränsade till att beräkna den skördetekniska intäkten från hampan per ha, när den ligger balad vid fältkant och klar för borttransport för användning eller lagring.