Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Biologiska växtskyddsmedel har en viktig position i produktion av trädgårdsprodukter, eftersom de ger en liten påverkan på den omgivande miljön samt motverkar uppkomsten av resistens mot kemiska växtskyddsmedel hos skadegörare. .
Biologiska preparat ökar sin användning i prydnadsväxt-, bär- och grönsaksproduktion och har också ett berättigande i jordbruksgrödor, även om de är mycket sällan förekommande där idag. Produkterna innehåller aktiva mikroorganismer baserade på exempelvis bakterier eller sporer av insektspatogena svampar. Det används även mikroorganismer för att bekämpa svampsjukdomar. Eftersom biologiska växtskyddsmedel är levande organismer, kan en del faktorer påverka slutresultatet efter bekämpning. Det kan vara frågan om preparatets ålder, lagring, användningsmetod,
spridningsutrustning m.m. Variationer förekommer dessutom i tillverkningsprocessen, något som kan medföra skillnader mellan olika batcher, tillverkningsomgångar.

Projektets syfte har varit att på ett objektivt sätt undersöka hur olika faktorer påverkar vitaliteten hos ett par av de vanligaste biologiska växtskyddsmedlen. Målsättningen har också varit att finna en tillförlitlig metod för att bedöma vitaliteten hos preparaten. Prov av två olika preparat Botanigard ES och Preferal WG har skickats till fyra olika laboratorier i Sverige, Norge och Danmark. Varje laboratorium erhöll identiska prover. Av varje preparat skickades prov från två olika batcher, plus ett blandprov med kurant och avdödat prov i viktsförhållandet 50:50. SLU har dessutom, förutom vitalitetstest av samma prov som de externa laboratorierna, testat pulverpreparatet Botanigard WP samt prov från ytterligare en batch av Botanigard ES.

Studien visar att det förekommer stora variationer i analysresultat mellan laboratorier, analystillfällen och replikat. Skillnader mellan prov av kurant produkt och prov med inblandning av avdödat material framgår inte tydligt på grund av de stora variationerna i resultatet. Vissa laboratorier har fått oväntat höga resultat, där tillväxten har varit högre än vad leverantören angett. Detta väcker frågan om skillnaden i resultat beror på svårigheten att
mäta upp och applicera ett homogent prov. Andra frågor som kommit fram är inverkan på resultatet av vattnets temperatur och pH, omrörning vid provpreparering, inkubationsförhållanden som temperatur, ljustillgång och luftfuktighet, samt lagringstid och lagringsförhållanden.

De stora variationerna i resultat, även från professionella laboratorier, dominerar helhetsbilden och påverkar dessutom möjligheterna att utföra pålitliga studier av olika tänkbara yttre parametrar. Slutsatsen är att det finns flera frågor som måste utredas, innan det går att anvisa
en enkel, tillförlitlig vitalitetstest av biologiska växtskyddsmedel.