Epsilon Open Archive

Abstract

Göholm ligger på Göhalvön i Blekinge, några kilometer sydost om Ronneby. Större delen av egendomen ingår sedan år 2008 i Naturreservatet Gö, som förvaltas av länsstyrelsen. Egendomen ägs av Stiftelsen Stina Werners Fond, och de delar av Göholm som inte ligger i naturreservatet
förvaltas av Stiftelsen Skogssällskapet respektive Johan Pukes släktförening.

I Vårdplan för Göholms park och trädgård behandlas Göholms gårdsmiljö, och i huvudsak områden som ligger utanför naturreservatet. Vårdplanens huvudsyfte är att utgöra ett kunskapsunderlag och en bevarandestrategi för Göholms park och trädgårds långsiktiga bevarande och utveckling. Vårdplanen har tagits fram enligt ett arbetssätt som utarbetats vid Område Landskapsarkitektur, SLU Alnarp. Metoden ingår i forskningsarbete kring bevarande av historiska trädgårdsanläggningar.

Vårdplanen innehåller en historisk beskrivning och en dokumentation av dagens anläggning,som utförts genom bland annat arkivarbete, litteraturstudier, historiska landskapsanalyser,återfotografering, intervjuer och en övergripande fältinventering. Med utgångspunkt från
dokumentationen analyseras anläggningens värden och därefter formuleras riktlinjer, målsättningar och åtgärdsförslag, såväl övergripande för hela anläggningen som mer detaljerade för enskilda delområden. I en ”akutlista” beskrivs vilka åtgärder som bör prioriteras i nuläget.

Parken och trädgården vid Göholm anlades till stora delar under 1920-talet, efter ett förslag från den Stockholmsbaserade firman Jansson & Hallström år 1919. Förslaget togs fram på uppdrag av den nyblivne ägaren August Werner från Göteborg och hans hustru Sonja. Av stor betydelse för gårdens utveckling var också perioden omkring år 1800 då generalamiral Johan Puke och hans hustru Christiana ägde gården. I anläggningen finns spår från denna period, bland annat i mangårdsbyggnaden som uppfördes år 1799. Personer som på olika sätt påverkat anläggningen,
utöver Johan Puke och August Werner, är Johan Ludvig Kruse, distriktsläkare som under en period var verksam vid Ronneby brunn, och hans son Ludvig Magnus Kruse som var en förgrundsgestalt inom Hushållningssällskapet i Blekinge under 1800-talets andra hälft.

Stina Werner tog över ansvaret för Göholm och lantbruket efter faderns död år 1944. Hon placerade före sin egen bortgång, år 2003, egendomen i Stiftelsen Stina Werners fond, vars ändamål är att främja vetenskaplig forskning och utbildning inom skogsbruk, jordbruk samt naturvård.

Idag utgör egendomen, inklusive gårdsmiljön, undervisningsmiljö för två gymnasieskolor; Naturbruksgymnasiet i Bräkne-Hoby och Sjöarps gymnasiesärskola. Flera forskningsprojekt vid SLU Alnarp bedrivs med Göholm som utgångspunkt och med finansiering från Stiftelsen Stina Werners fond.

Bland de centrala områdena i Göholms park- och trädgårdsanläggning kan nämnas Pergolan och Bersån väster om mangårdsbyggnaden, Förgården med dess hippodromformade gräsyta norr om mangårdsbyggnaden samt ytan söder om byggnaden, här kallad Idegransrektangeln, vilkenkantas av idegranshäckar. Dessa områden anlades i enlighet med Jansson & Hallströms förslag från år 1919 och de stora dragen i utformningen är fortfarande tydliga, även om huvuddelen av växtligheten i form av exempelvis rosor och klippta häckar, buxbomsklot och -kuber tagits bort.

Jansson & Hallströms förslag för trädgården vid Göholm fångade upp flera karaktärsskapande element i det trädgårdsformspråk med starka influenser från Englands Arts- and Craftsrörelse som var modernt i Sverige under 1910- och 1920-talen. Sannolikt influerades de även av tyska stilideal.

Med utgångspunkt från husets form och placering föreslog Jansson & Hallström en anläggning med flera separata och symmetriska trädgårdsrum, ombonade och strikt avgränsade från omgivningen på samma gång som de hade tydliga kopplingar till det omgivande landskapet genom utsikter och
siktlinjer.

På Göholm finns en tradition av att vårda och bevara ekar och andra ädellövträd, och eken är ett karaktärsträd för egendomen Göholm som helhet. I gårdmiljön växer flera pampiga bredkroniga ekar. Stenmurarna från 1800-talets mitt respektive 1920-talet är andra utmärkande inslag. Centralt
för upplevelsen av anläggningen idag är också Inkörsporten, uppförd på 1920-talet, och allén från norr, med anor från 1700-talet, som leder fram till gården. I beteshagen ”Stenhagen” söder om mangårdsbyggnaden utvidgades parkanläggningen på 1920-talet genom en promenadslinga som kom att användas för såväl promenader som ridning fram till omkring år 1970. Johan Pukes
gravkapell från år 1817, som ligger ett litet stycke från själva gårdsmiljön, används än idag som gravplats för Pukes ättlingar.

Göholms park- och trädgårdsanläggning har under den tidperiod som vi har god kännedom om,det vill säga från sent 1700-tal fram till idag, huvudsakligen följt modet inom trädgårdskonsten på det sätt som var vanligt vid mindre herrgårdar. Den äldre anläggningen med raka gångar och kvarter omformades under slutet av 1800-talet och gavs mer organiska former än den tidigare haft.Vid större gårdar var det vanligt att placera en helt ny anläggning vid sidan om den gamla under 1700-talet, men så gjordes inte på Göholm. En särskilt utmärkande inslag i Göholms anläggning
är emellertid Nyttoträdgården, som vid 1800-talets mitt hade ett stjärnmönster som är ovanligt för just nyttoträdgårdar.

I vårdplanens värdeanalys framgår hur en park- och trädgårdsanläggnings värden kan sammanfalla; det som har ett historiskt och kulturhistoriskt värde är inte sällan värdefullt även ur arkitektonisk och konstnärlig synvinkel samtidigt som det kan ha ett högt naturvärde. Tydliga exempel på detta i Göholms gårdsmiljö är de stora gamla lövträden, stenmurarna, samt allén från slutet av 1700-talet,som inkorporerats i 1920-talsanläggningen. Alla dessa exempel har historiska värden såväl som konstnärliga värden och naturvärden.

Göholms gårdsmiljö utgör ett koncentrat av det som kännetecknar hela egendomen Göholm; de mäktiga ädellövträden, betesmarkerna, närheten till havet, stenmurarna och berget som går i dagen,men här finns alltså även tydliga spår efter 1920-talets trädgårdsanläggning i Arts- and Craftsanda med symmetriska trädgårdsrum. Denna kombination och spänningen karaktärerna emellan, liksom
den variation i landskapet och gårdsmiljön som kombinationen skapar, utgör ett av park- och trädgårdsanläggningens stora värden som helhet.

Vårdplanens områden och delområden bör i princip prioriteras ”inifrån och ut” när det gäller bevarande-, vård- och skötselinsatser. Detta innebär att entréområdena och de områden som ligger närmast huset; Förgården, Pergolan och Bersån samt Idegransrektangeln, bör ha högst prioritet. Det viktigaste åtgärdsförslaget är att en detaljerad skötselplan för Göholms park och trädgård ska
tas fram. I en sådan kommer målsättningarna att omsättas i konkreta skötselåtgärder som gör att både enskilda värdefulla parkbyggnadselement som allén, pergolan och ekarna, och anläggningens variation som helhet, kan tas tillvara.