Home About Browse Search
Svenska


Kalkylera i växthusföretag

analysera - jämföra - förbättra - lära

Ekelund, Lena and Larsson, Gunnel and Hansson, Torbjörn (2011). Kalkylera i växthusföretag. Alanrp: (LTJ, LTV) > Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology, Sveriges lantbruksuniversitet. Landskap trädgård jordbruk : rapportserie ; 2011:26
[Report]

[img]
Preview
PDF
687kB

Abstract

Som hjälp för företagsstyrning i växthusföretag är täckningsbidragskalkyler enkla och lämpliga hjälpmedel vid beräkning av lönsamhet i olika kulturer. Täckningsbidraget talar om vilket bidrag en kultur ger till att täcka företaget samkostnader. Viktiga begrepp i bidragskalkylering är sär- och samkostnader. Särkostnader tas upp i bidragskalkylen och är kostnader som hänger samman med beslutet att odla en viss kultur som exempelvis plantor, odlingssubstrat, gödsel, bränsle, kulturarbete, och förpackningar. Samkostnader påverkas inte av kulturval och utgörs av administration, underhåll och kapitalkostnader.
Syftet med kalkylering varierar och rapporten bygger i huvudsak på att syftet är att analysera lönsamhet. För produktkalkylering som syftar till prissättning finns andra mer lämpliga men också mer omfattande kalkylmetoder. Tre viktiga delar hänger nära samman: Datainsamling, Kalkylering och Resultatanalys. Viktigt är att datainsamling om arbetsbehov, skördar, materialförbrukning bygger på den egna produktionen, så att kalkylen blir rättvisande och lättare att ta till sig. Ibland måste man våga göra kalkyler utan eget insamlat datamaterial för samtliga kalkylposter. Kalkylering är en lärprocess och man behöver tillåta sig att förbättra arbete successivt.
Resultatanalysens uppgift är att ge företagaren signaler om status. Genom kalkyler och nyckeltal sätts kunskap tydligt på pränt vilket också manar fram säkrare beslut. Analys består i att dra slutsatser och skapa underlag för planering.
Ett lärorikt och utvecklande sätt att arbeta med kalkyler är att medverka i en grupp där man träffas och jämför nivåer med andra företag. Detta ger ytterligare referenser till egna kostnader, resursanvändning och intäkter. Jämförelsen kan peka på möjligheter och visar om man ligger bra eller dåligt till på olika kalkylposter och sammantaget. Metoder för gruppjämförelser där konsult och odlare träffades för att diskutera resultat och kalkyler utvecklades inom ramen för TEU, som startade som ett forskningsprojekt på SLU (då Lantbrukshögskolan) i Alnarp långt innan begreppet benchmarking blev känt i näringslivet. Den arbetsform som utvecklades i TEU-verksamheten kan också liknas vid det som i dag benämns deltagardriven forskning. Oavsett arbetsformer eller odlingsinriktning så är återkommande bidragskalkylering för företagets egna kulturer viktiga rutiner för att lära känna sitt företag och för företagsstyrning.
Framtagandet rapport och Kalkyllådan, som är ett fritt kalkylhjälpmedel på www.gronkompetens.se, har möjliggjorts genom medel från Tillväxt Trädgård. Arbetet är ett samarbetsprojekt mellan SLU Alnarp och Grön kompetens AB som även medverkat med självfinansiering.

Authors/Creators:Ekelund, Lena and Larsson, Gunnel and Hansson, Torbjörn
Title:Kalkylera i växthusföretag
Subtitle:analysera - jämföra - förbättra - lära
Alternative abstract:
LanguageAbstract
UNSPECIFIED

Efficient decision-making must be based on solid data. An internet based method for systematic calculations on individual horticultural firms has been developed within the programme for growth in Swedish horticulture (Tillväxt Trädgård http://www.tillvaxtprogram.slu.se). The tool, named Kalkyllådan, is available for free (in Swedish) on the website of the consultancy firm Grön kompetens AB, which has also contributed to the project, www.gronkompetens.se
This report contains a further description of methods for development of the basis of decision-making in glasshouse firms, both for individual calculations and for comparisons between firms, and by the firm manager alone or together with an advisor or consultant. Basic concepts are explained and hands-on advice on data collection and calculation methods is presented. Calculations on contribution margins are simple and suitable tools for estimation of profitability of individual glasshouse crops. The contribution margin states how much a single crop contributes to covering the firm’s common expenses and is defined as incremental revenues minus incremental costs. The latter consist of costs related to the actual crop, like plants, substrates, fertilizers, fuel, packaging and labour used in the crop. The common expenses, which have no effect on choice of crop, consist of administration, maintenance and capital costs. The aims of calculations differ but the main aim in the report is profitability analysis. Product calculations for pricing decisions comprise other more comprehensive methods.
The relationship between data collection, calculation and analysis of the result is stressed throughout the report. It is crucial that the collection of data on yields and use of resources is based on own production, for the calculation to be acceptable to the manager and/or owner. Estimations are sometimes required to get started and it is advisable to start with a crop of particular interest to the manager. It is wise to consider rough figures for the most important items, which gives useful knowledge when planning the data collection. Calculation is a learning process and gradual improvements should be encouraged. Data collection must be simplified and timecards for labour use should be filled in on a daily basis. Accountancy data and own knowledge about production can be used for some items. The aim of the result analysis is to draw conclusions about the financial status of a crop and to make plans for the next one.
Comparisons should be a regular part of the work; comparisons with earlier levels, with required contribution margin, and with other firms. Group meetings and discussions with colleagues, about yields, resource use and revenues, are highly recommended for the development of the individual firms. It is crucial that such discussions are carried out in an open and respectful way and that no information is spread outside the group. Group meetings with benchmarking between horticultural firms have been carried out within the TEU project, first at the Swedish University of Agricultural Sciences and later on a consultancy basis. This method would now be described as participatory research and learning. Whatever the type of production, or the work and analysis used, continuous calculation is highly recommended to glasshouse firms, for the manager to get to know his or her firm better.

Series/Journal:Landskap trädgård jordbruk : rapportserie (1654-5427)
Year of publishing :2011
Number:2011:26
Number of Pages:37
Place of Publication:Alanrp
Publisher:Arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, Sveriges lantbruksuniversitet
Associated Programs and Other Stakeholders:SLU/LTJ - Partnership Alnarp
ISBN for printed version:978-91-86373-77-1
ISSN:1654-5427
Language:Swedish
Additional Information:Tillväxt trädgård
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:X Agricola extesions > X70 Economics and management
Subjects:Obsolete subject words > SOCIAL SCIENCES > Business and economics > Business studies
(A) Swedish standard research categories 2011 > 5 Social Sciences > 502 Economics and Business > Business Administration
Keywords:täckningsbidragskalkylering, trädgårdsföretag, resultatanalys, erfa-grupp
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-183
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-183
ID Code:8289
Department:(LTJ, LTV) > Department of Work Science, Business Economics, and Environmental Psychology
External funders:Swedish Board of Agriculture
Deposited By: Lena Ekelund
Deposited On:23 Aug 2011 10:28
Metadata Last Modified:22 Mar 2015 15:12

Repository Staff Only: item control page