Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Syftet med avhandlingen är att studera hur barn uppvuxna i stadsmiljö föreställer sig jordbruk och hur de beskriver det. Intentionen är även att utifrån den kontext barnen är en del av diskutera vad den erbjuder för lärande och kunskapsbildande om jordbruk. Fältarbetet genomfördes i skolmiljö i en klass 3 med 20 barn i ett välbärgat mindre samhälle på Lidingö utanför Stockholm från oktober 2000 till juni 2001. Barnen i studien är uppvuxna med storstaden som kontext och har få erfarenheter av och lite kontakt med jordbruk. I studien har kvalitativa metoder använts och framför allt olika intervjuformer. Barnen beskriver ett jordbruk med ett flertal olika djur- och växtslag och som en plats där många olika ansvarsfulla och fysiskt krävande arbetsuppgifter utförs, oftast av bonden, som alltid skildras som man. De vet att det på jordbruk produceras mat eller råvaror av olika slag och att de själva är konsumenter av det producerade. Jordbruk förknippas nästan uteslutande med livsmedelsproduktion. Andra aspekter, såsom landskapets omformande, har ringa förankring i deras uppfattningar. Djuren är navet på ett jordbruk som det mesta kretsar kring och deras närvaro är oumbärlig. Föreställningar kring levnadsstandarden och den teknologiska nivån är splittrade. Ibland beskrivs levnadsnivån på jordbruket som fattigt, omodernt och med låg, teknologisk nivå, andra gånger som rikt, modernt och högteknologiskt. Barnen utgår från egna upplevelser som att gräva med pappa i trädgården för att beskriva jordbruk. Vanligt är att jordbruk förknippas med vistelser vid sommarstället. De påverkas även av motsägelsefulla mediebilder, jordbruket porträtteras i media stundtals som en idyll där djuren går ute och betar, stundtals som ett inferno med likbål och misshandlade djur. Skolan bidrar med information om jordbruket i olika läromedel, som dock verkar ha marginell betydelse för deras föreställningar om jordbruk. Slutsatserna av studien är att barnen är insiktsfulla och oftast mycket positivt inställda till jordbruk. De förutsättningar barnen har för lärande om jordbruk är fragmentiserad och barnens föreställningar speglar det. Ett perspektiv som kombinerade erfarenhetsbaserat vetande, t.ex. genom att regelbundet besöka jordbruk, med den information av jordbruket som media och skolan ger, skulle förbättra förutsättningarna för en ökad förståelse och intresse av jordbruk. Förståelsen mellan jordbruket och samhället i övrigt skulle därmed kunna öka.