Open access publications in the SLU publication database

Abstract

”När ekologi och miljö diskuteras sker det ofta i ett spänningsfält mellan vetenskap och ideologi” skriver Karl-Göran Enander, hedersdoktor vid Skogsvetenskapliga fakulteten, i inledningen. Den spänningen präglar ”Ekologi, skog och miljö. Vetenskap och idéer under 300 år”, och mitt i spänningsfältets hamnar skogen. Det är en bred historik, som i avsnitten om ekologi och miljö även ger en internationell översikt.

I boken skildrar Enander hur skogsskötseln och miljön påverkats av växlande ekonomiska och politiska förhållanden och av ekologivetenskapens framsteg. Den syn på naturen som filosofer, författare och konstnärer – såsom Immanuel Kant, Henry David Thoreau, Paul Cezanné och Bruno Liljefors – uttryckt i sina verk har också haft inflytande, liksom naturskyddsföreningars och miljögruppers opinionsbildning. 1700-talet var Carl von Linnés århundrade. Hans klassifikations- och nomenklatursystem har haft avgörande betydelse för ekologins utveckling. Linné hade också kommit långt i sina tankegångar om de ekologiska sambanden i naturen.

Under 1800-talet banade nya geologiska upptäckter av Charles Lyell väg för Charles Darwins utvecklingslära, vilken i grunden ändrade förutsättningarna inom den ekologiska forskningen. Inom växtgeografin gjordes viktiga upptäckter av Alexander von Humboldt och inom växtfysiologin av Justus von Liebig. Forskningsrönen var kända av dåtidens lärda skogsmän, men tillämpades i mycket begränsad utsträckning inom skogsskötseln.

Arthur Tansley lanserade begreppet ekosystem på 1930-talet, och Eugene Odum gick över till studier av hela ekosystem på 1950-talet. Bland de ledande ekologerna i Sverige under 1900-talets första hälft finner vi Henrik Hesselman, och under den andra hälften Carl Olof Tamm. Forskningsrönen inom ekologi, skogsföryngring och skogsproduktion beaktades så småningom allt mer i skogsskötseln och miljövården. Till detta bidrog också opinionen från allmänheten och nybildade miljöorganisationer under 1970-talet och framåt. Den verkliga vändpunkten inom miljövården kom på 1990-talet.