ett problem för svenskt fiske och fiskodling?
Strömberg, Annika and Lunneryd, Sven-Gunnar and Fjälling, Arne
(2012).
Mellanskarv.
Öregrund:
(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet.
Aqua reports
; 2012:1
[Report]
![]() |
PDF
574kB |
Abstract
Denna rapport syftar till att belysa mellanskarvens inverkan på yrkesfiske, fiskodlingar
och sportfiske i svenska insjövatten samt för det småskaliga yrkesfisket
efter den svenska kusten. Materialet från insjöarna bygger på intervjuer av personer
som är aktiva inom respektive sektor. För yrkesfiske längs kusten med passiva redskap
har en frivillig journalföring över skador på fångst och redskap sammanställts.
Den svenska mellanskarvpopulationen har ökat dramatiskt och därmed också oron
inom speciellt yrkesfisket att skarven har en negativ inverkan på deras sysselsättning.
Fiske med fasta redskap och nät får skador av skarv på både fångst och redskap.
Skadad fångst är oftast osäljbar. En komplicerande faktor som är viktig att ta med i
beräkningen är den dolda skadan, det vill säga den mängd fisk skarv plockar från
redskapen utan att det märks, samt fisk, framförallt ål, som smiter ur redskapen där
skarv har haft sönder maskor.
För att översiktligt belysa påverkan av skarv på svenskt kust- och insjöfiske utfördes
telefonintervjuer med 40 yrkesfiskare i svenska insjöar 2009, samt en sammanställning
av fångst- och redskapsdata utifrån en frivillig journalföring av 44 yrkesfiskare
längs kusten 2005 och 58 stycken 2006. Resultatet visade att majoriteten (85%) insjöfiskare
fick skarvskador på fångst, framför allt på sik och siklöja. Majoriteten angav
också negativa ekonomiska konsekvenser men omfattningen är oklar. Generellt var
dock insjöfiskarena (62,5%) mer oroliga för konkurrens om resursen, det vill säga
att skarven påverkade fiskförekomsten negativt. I kustfisket rapporterade var fjärde
fiskare skarvskador, främst inom bottengarnfisket i egentliga Östersjön och ålryssjefisket
på västkusten. Kommersiellt fiske efter sik och strömming uppvisade de
största skadorna. För några få enskilda fiskare var skadorna stora men generellt var
de klart mindre än vad beräkningar av sälskador visat.
Aqua reports 2012:1
Insjöfiskarena uppskattade antalet bifångade skarvar till maximalt 30 per år och fiskare,
med ett ungefärligt medelvärde på strax under 20 skarvar. I journalföringen rapporterades
det i genomsnitt mindre än fyra bifångade skarvar per år och fiskare. Det är
siffror som kraftigt understiger en tidigare uppskattning av bifångsterna via en telefonintervju
med yrkesfiskare längs kusten under år 2002. För säkrare siffror på bifångster
krävs direkta studier via observatörer eller kamerastudier.
Majoriteten av fiskodlarna såg skarv regelbundet i odlingsområdet eller omgivande
vatten men enbart var fjärde fiskodlare ansåg att skarven var ett problem. Fler uppgav
istället att häger orsakade skador eller tog fisk.
Representanter för fritidsfisket med handredskap såg skarven som en konkurrent
om resursen och det fanns en oro för framtida fiskemöjligheter. Dock trodde en del
att förändringar i miljön hade haft större bidragande orsaker till ett sämre fiske än
skarven.
En generell slutsats är att undersökningen visar på att det förekommer direkta skador
på redskap och fångst men att detta inte är det allvarligaste problemet. Insjöfiskarna
upplever generellt konkurrensen om fiskresursen som värre och längs kusten dominerar
sälskador över skarvskador. Krav på förvaltningsåtgärder som minskar konflikten
(jakt, äggprickning etc) är ett genomgående tema från de intervjuade personer och
via kontakter med yrkesfiskare längs kusten. Det saknas tydliga data för att verifiera
att skarven allvarligt påverkar fiskpopulationerna/ ekosystemen men det finns inte
heller underlag som motsäger detta. Att så många fiskare och odlare anser sig drabbade
av skarven är i sig ett tungt skäl till att de skall tas på allvar tills tydliga bevis om att
skarven inte har en effekt tas fram.
Authors/Creators: | Strömberg, Annika and Lunneryd, Sven-Gunnar and Fjälling, Arne | ||||
---|---|---|---|---|---|
Title: | Mellanskarv | ||||
Subtitle: | ett problem för svenskt fiske och fiskodling? | ||||
Alternative abstract: |
| ||||
Series Name/Journal: | Aqua reports | ||||
Year of publishing : | 2 February 2012 | ||||
Number: | 2012:1 | ||||
Number of Pages: | 27 | ||||
Place of Publication: | Öregrund | ||||
Publisher: | Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet | ||||
ISBN for printed version: | 978-91-576-9064-7 | ||||
Language: | Swedish | ||||
Publication Type: | Report | ||||
Full Text Status: | Public | ||||
Agris subject categories.: | M Aquatic sciences and fisheries > M01 Fisheries and aquaculture - General aspects M Aquatic sciences and fisheries > M40 Aquatic ecology | ||||
Subjects: | (A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Fish and Aquacultural Science | ||||
Agrovoc terms: | cormorants, population dynamics, fisheries, sweden | ||||
Keywords: | Skarv, Yrkesfiske, Fiskodling, Sportfiske | ||||
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-e-348 | ||||
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-348 | ||||
ID Code: | 8583 | ||||
Department: | (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources | ||||
External funders: | Swedish Environmental Protection Agency | ||||
Deposited By: | Teresa Soler | ||||
Deposited On: | 07 Feb 2012 12:35 | ||||
Metadata Last Modified: | 02 Dec 2014 10:48 |
Repository Staff Only: item control page