Home About Browse Search
Svenska


Mellanskarv

ett problem för svenskt fiske och fiskodling?

Strömberg, Annika and Lunneryd, Sven-Gunnar and Fjälling, Arne (2012). Mellanskarv. Öregrund: (NL, NJ) > Department of Aquatic Resources, Sveriges lantbruksuniversitet. Aqua reports ; 2012:1
[Report]

[img]
Preview
PDF
574kB

Abstract

Denna rapport syftar till att belysa mellanskarvens inverkan på yrkesfiske, fiskodlingar
och sportfiske i svenska insjövatten samt för det småskaliga yrkesfisket
efter den svenska kusten. Materialet från insjöarna bygger på intervjuer av personer
som är aktiva inom respektive sektor. För yrkesfiske längs kusten med passiva redskap
har en frivillig journalföring över skador på fångst och redskap sammanställts.
Den svenska mellanskarvpopulationen har ökat dramatiskt och därmed också oron
inom speciellt yrkesfisket att skarven har en negativ inverkan på deras sysselsättning.
Fiske med fasta redskap och nät får skador av skarv på både fångst och redskap.
Skadad fångst är oftast osäljbar. En komplicerande faktor som är viktig att ta med i
beräkningen är den dolda skadan, det vill säga den mängd fisk skarv plockar från
redskapen utan att det märks, samt fisk, framförallt ål, som smiter ur redskapen där
skarv har haft sönder maskor.
För att översiktligt belysa påverkan av skarv på svenskt kust- och insjöfiske utfördes
telefonintervjuer med 40 yrkesfiskare i svenska insjöar 2009, samt en sammanställning
av fångst- och redskapsdata utifrån en frivillig journalföring av 44 yrkesfiskare
längs kusten 2005 och 58 stycken 2006. Resultatet visade att majoriteten (85%) insjöfiskare
fick skarvskador på fångst, framför allt på sik och siklöja. Majoriteten angav
också negativa ekonomiska konsekvenser men omfattningen är oklar. Generellt var
dock insjöfiskarena (62,5%) mer oroliga för konkurrens om resursen, det vill säga
att skarven påverkade fiskförekomsten negativt. I kustfisket rapporterade var fjärde
fiskare skarvskador, främst inom bottengarnfisket i egentliga Östersjön och ålryssjefisket
på västkusten. Kommersiellt fiske efter sik och strömming uppvisade de
största skadorna. För några få enskilda fiskare var skadorna stora men generellt var
de klart mindre än vad beräkningar av sälskador visat.
Aqua reports 2012:1
Insjöfiskarena uppskattade antalet bifångade skarvar till maximalt 30 per år och fiskare,
med ett ungefärligt medelvärde på strax under 20 skarvar. I journalföringen rapporterades
det i genomsnitt mindre än fyra bifångade skarvar per år och fiskare. Det är
siffror som kraftigt understiger en tidigare uppskattning av bifångsterna via en telefonintervju
med yrkesfiskare längs kusten under år 2002. För säkrare siffror på bifångster
krävs direkta studier via observatörer eller kamerastudier.
Majoriteten av fiskodlarna såg skarv regelbundet i odlingsområdet eller omgivande
vatten men enbart var fjärde fiskodlare ansåg att skarven var ett problem. Fler uppgav
istället att häger orsakade skador eller tog fisk.
Representanter för fritidsfisket med handredskap såg skarven som en konkurrent
om resursen och det fanns en oro för framtida fiskemöjligheter. Dock trodde en del
att förändringar i miljön hade haft större bidragande orsaker till ett sämre fiske än
skarven.
En generell slutsats är att undersökningen visar på att det förekommer direkta skador
på redskap och fångst men att detta inte är det allvarligaste problemet. Insjöfiskarna
upplever generellt konkurrensen om fiskresursen som värre och längs kusten dominerar
sälskador över skarvskador. Krav på förvaltningsåtgärder som minskar konflikten
(jakt, äggprickning etc) är ett genomgående tema från de intervjuade personer och
via kontakter med yrkesfiskare längs kusten. Det saknas tydliga data för att verifiera
att skarven allvarligt påverkar fiskpopulationerna/ ekosystemen men det finns inte
heller underlag som motsäger detta. Att så många fiskare och odlare anser sig drabbade
av skarven är i sig ett tungt skäl till att de skall tas på allvar tills tydliga bevis om att
skarven inte har en effekt tas fram.

Authors/Creators:Strömberg, Annika and Lunneryd, Sven-Gunnar and Fjälling, Arne
Title:Mellanskarv
Subtitle:ett problem för svenskt fiske och fiskodling?
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

This report is intended to throw light on the impact which the cormorant is having
on commercial fisheries, angling and fish farming in Swedish lakes and rivers, and
on small-scale inshore fisheries along the coast. Data for inland watercourses are
based on interviews with people active in each sector, while the marine fisheries
material is drawn from voluntary log-books kept by professional fishermen.
The Swedish cormorant population has increased in recent years, and with it concern
amongst commercial fishermen especially about a negative impact on the sector’s
profitability. Gillnets and fish traps have proved vulnerable to both catch losses and
gear damage. Fish pecked at by cormorants are usually unsalable. A complicating
factor which it is important to consider is that of hidden losses, due to either whole
fish being taken from the gear with no traces left behind, or fish (mainly eel) escaping
from the nets where cormorants have ripped the mesh.
In order to get a better idea of the impact of cormorants on the Swedish fishing industry,
we reviewed catch and gear data from the daily logs kept by professional inshore
fishermen as part of a voluntary co-operation with the Swedish Board of Fisheries,
using a sample of 44 log books for the year 2005 and 58 for 2006. In addition we
carried out telephone interviews with 40 professional lake fishermen in 2009. The
majority (85%) of lake fishermen reported catch damage due to cormorants, primarily
involving whitefish (Coregonus lavaretus) and vendace (Coregonus albula). Most
also claimed financial losses, though the extent of these were unclear. Generally
however, lake fishermen were more concerned (62,5%) about competition for the
resource, i.e. that the cormorants were reducing the stocks available to the industry.
One quarter of inshore fishermen reported cormorant damage, mainly in eel fyke
nets on the west coast and in the Baltic Sea bottom-set gill net fishery. The greatest
damage was experienced by the Baltic herring and whitefish fisheries. For a few
individual fishermen the losses were significant, but generally speaking they were
small compared with losses attributed to seal predation.
Lake fishermen estimated annual bycatches of on average just fewer than 20 cormorants
per fisherman, with a maximum of 30 birds. The voluntary log-books recorded
on average less than four bycaught cormorants annually per fisherman. However,
these figures are very much lower than those reported in a 2002 telephone survey of
inshore fishermen. To get more reliable bycatch data, we would need proper field
studies using onboard observers or camera systems.
Most of the fish farmers we interviewed saw cormorants regularly around their pens
but only one in four considered them to be a problem. More of them were concerned
about herons causing damage or taking fish.
Anglers fishing with rod and line in lakes and inland watercourses saw cormorants
as competitors, and they were also concerned about future stocks. However, many
felt that environmental degradation was more to blame than the cormorants for
weakened fish stocks.
As a general conclusion, most of the people interviewed considered that cormorants
are indeed responsible for direct damage to fishing gear and catches. The inshore
fishermen’s’ log-books show that at times there can be large catch losses due to cormorants,
but generally these are much smaller than losses due to seals. The interviews
revealed more concern overall about competition for resources than about direct
damage and losses. Demands for action from the authorities in the shape of culling or
egg pricking were a recurrent theme both in the interviews and in general contacts
with professional fishermen up and down the Swedish coast. At the moment we
have no clear data confirming that cormorants have a serious negative impact on
fishing stocks or on the ecosystem as a whole, but nor do we have any evidence to
the contrary. The fact that so many fishermen consider cormorants to be a threat to
their industry should in itself be a sufficient reason to take their concerns seriously,
until such time as clear evidence is produced that cormorants are in fact harmless.

Series/Journal:Aqua reports (12351367)
Year of publishing :2 February 2012
Number:2012:1
Number of Pages:27
Place of Publication:Öregrund
Publisher:Institutionen för akvatiska resurser, Sveriges lantbruksuniversitet
ISBN for printed version:978-91-576-9064-7
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:M Aquatic sciences and fisheries > M01 Fisheries and aquaculture - General aspects
M Aquatic sciences and fisheries > M40 Aquatic ecology
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Fish and Aquacultural Science
Agrovoc terms:cormorants, population dynamics, fisheries, sweden
Keywords:Skarv, Yrkesfiske, Fiskodling, Sportfiske
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-348
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-348
ID Code:8583
Department:(NL, NJ) > Department of Aquatic Resources
External funders:Swedish Environmental Protection Agency
Deposited By: Teresa Soler
Deposited On:07 Feb 2012 12:35
Metadata Last Modified:02 Dec 2014 10:48

Repository Staff Only: item control page