Home About Browse Search
Svenska


Utsläpp av växthusgaser och ammoniak från hemkomposter

inverkan av temperatur, matning och skötsel

Ermolaev, Evgheni and Johansson, Alexander and Jönsson, Håkan (2011). Utsläpp av växthusgaser och ammoniak från hemkomposter. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport / Institutionen för energi och teknik, SLU ; 037
[Report]

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Hemkompostering representerar ett behandlingsalternativ för en ansenlig del av komposterbart hushållsavfall och trädgårdsavfall i Sverige. Enligt rapporten ”Svensk Avfallshantering 2010” från Avfall Sverige, var 2009 hemkomposteringens del av den totala mängden hushållsavfall som behandlades biologiskt 10 %. Det finns både positiva och negativa sidor av hemkompostering sett ur ett miljöperspektiv. Positiva effekter inkluderar användning av färdig kompost som markförbättrare, som ersättning för mineralgödsel och torv. Hemkompostering underlättar också sophanteringen och minskar avfallstransporterna vilket medför lägre utsläpp av till exempel koldioxid. De negativa effekterna är att det under komposteringsprocessen bildas växthusgaser och ammoniak som inte fångas upp och behandlas som vid vissa stora centrala anläggningar.

Syftet med denna studie var att öka kunskapen om storleken på utsläppen av växthusgaser och ammoniak från hemkomposter. Undersökningen omfattade 18 hemkomposter i de södra delarna av Uppsala under perioden juni 2010 till juni 2011. Prover på kompostgas och bakgrundshalter samlades in och analyserades för att bestämma koncentrationen av koldioxid (CO₂), lustgas (N₂O) och metan (CH₄). Ammoniakhalter (NH3) mättes direkt under locket på hemkomposterna. Materialprover analyserades med avseende på vattenhalt, askinnehåll och pH-värde. Kompostprotokoll fylldes regelbundet i av hushållen och gav information om skötseln av komposterna och mängd tillsatt material.

Resultaten från mätningarna visar på låga koncentrationer av ammoniak och i många fall var halterna under detektionsgränsen (0,1 ppm). Emissionerna av metan och lustgas presenteras i form av kvoter i förhållande till koldioxid och var i medeltal 0,38 % respektive 0,15 %. Av samtliga uppmätta CH₄:CO₂-kvoter var 77 % lägre än 0,3 % vilket är lägre jämfört med vad som erhölls i en liknande studie av hemkompostering i Danmark.

Regressionsanalysen med metan- och lustgaskvoterna som beroende variabler visade att antal omblandningar hade signifikant effekt. I övrigt hade kompostens vattenhalt och dess temperatur signifikant påverkan på CH₄:CO₂-kvoten, medan antal familjemedlemmar och antal dagar från senaste tillsats påverkade N₂O:CO₂-kvoten.

Om man vill ha så låga utsläpp av växthusgaser som möjligt tyder denna studie på att man bör blanda sällan, eller inte alls, liksom att man inte bör mata sin kompost alltför mycket, så att dess temperatur stiger. Det är en fördel om temperaturen förblir låg. Utsläppen av metan skulle också bli ännu lägre om komposterna matades med torrare material.

Authors/Creators:Ermolaev, Evgheni and Johansson, Alexander and Jönsson, Håkan
Title:Utsläpp av växthusgaser och ammoniak från hemkomposter
Subtitle:inverkan av temperatur, matning och skötsel
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

Home composting represents a treatment alternative for a sizable portion of compostable household and garden waste in Sweden. According to the report “Svensk Avfallshantering 2010” by Avfall Sverige, in 2009 of all household waste handled biologically, as much as 10 % was home composted.

There are both positive and negative sides of home composting when looked at from an environmental point of view. Positive effects include the use of finished compost as soil improver, substituting mineral fertilizers and peat. Additionally, emissions are avoided at composting facilitates during waste handling and waste shipments. The negative effects can potentially include high greenhouse gas and ammonia emissions. These emissions otherwise could be captured and treated at bigger facilities, thus reducing the effect on the environment.

The purpose of this study was to increase knowledge about the amounts of greenhouse gases (GHGs) and ammonia being emitted from home composts. In total 18 composts in southern Uppsala were sampled between June 2010 and June 2011. Compost gas and background samples were collected and analysed to determine the concentrations of carbon dioxide (CO₂), methane (CH₄) and nitrous oxide (N₂O). Ammonia (NH3) levels were measured directly, under the lids of home composts. Material samples were analysed for moisture content, ash content and pH. Compost protocols were regularly filled in by the households and provided the information about the management of composts and the amounts of material added.

Measurement results indicated low concentrations of ammonia, which in many cases were below the detection limit (0.1 ppm). CH₄ and N₂O emissions were presented as ratios to carbon dioxide and on the average were 0,38 and 0,15 % of CO₂ respectively. In 77% of composts observed, the CH₄:CO₂ ratios were below 0,3 %, which is lower compared to a similar study on home composting performed in Denmark.

The regression analysis with the methane and nitrous oxide ratios as independent variables showed that the frequency of mixing had a significant effect. Otherwise compost moisture content and temperature affected the CH₄:CO₂ ratio, while the number of household family members and frequency of waste addition affected the N₂O:CO₂ ratio.

In conclusion, the composts which included dryer material also had lower CH₄ emissions. In order to reduce the GHG emissions, it could be advised to mix the compost material less or not at all, and to avoid temperature increases by regulating the amount of added waste.

Series/Journal:Rapport / Institutionen för energi och teknik, SLU (1654-9406)
Year of publishing :2011
Number:037
Number of Pages:68
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för energi och teknik
ISSN:1654-9406
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:Q Food science > Q70 Processing of agricultural wastes
T Pollution > T01 Pollution
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 2 Engineering and Technology > 207 Environmental Engineering > Environmental Management
Keywords:hemkompostering, växthusgaser, ammoniak, avfallshantering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-363
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-363
ID Code:8615
Faculty:NL - Faculty of Natural Resources and Agricultural Sciences (until 2013)
Department:(NL, NJ) > Dept. of Energy and Technology
External funders:Swedish Environmental Protection Agency
Deposited By: Evgheni Ermolaev
Deposited On:06 Mar 2012 08:05
Metadata Last Modified:08 Sep 2017 10:52

Repository Staff Only: item control page