Home About Browse Search
Svenska


Semineringsrutiner i smågrisbesättningar för ökad effektivitet, produktivitet och attraktionskraft som arbetsplats

en fältstudie

Olsson, Anne-Charlotte and Pinzke, Stefan and Andersson, Mats and Botermans, Jos (2012). Semineringsrutiner i smågrisbesättningar för ökad effektivitet, produktivitet och attraktionskraft som arbetsplats. Alnarp: (LTJ, LTV) > Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231), Sveriges lantbruksuniversitet. Landskap trädgård jordbruk : rapportserie ; 2012:4
[Report]

[img]
Preview
PDF
10MB

Abstract

Semineringsarbetet i smågrisbesättningen är grunden till en bra produktion i besättningen i
form av många producerade grisar per kull. Att detta arbete utförs omsorgsfullt och noggrant
är därför av stor betydelse. En väl fungerande inredning, som passar både djur och skötare,
ökar förutsättningarna för att arbetsmomentet blir utfört på ett optimalt sätt. För djuren gäller att de ska utsättas för minimal i stress i samband med semineringen,
samtidigt med att galtstimulansen bör vara maximal. För seminören gäller att arbetsbelastningen och risken för skador ska vara så liten som möjligt. Ofta utför en eller ett fåtal personer hela semineringsarbetet i de allt större smågrisbesättningarna och arbetsmiljön vid seminering blir därför viktigare. Samtidigt kräver produktionsekonomin att effektiviteten
ökas och att arbetstiden förkortas.
I denna undersökning gjordes en jämförande studie av seminering enligt det
”traditionella” tillvägagångssättet att flytta suggorna till en semineringsyta intill galten med
den nu allt vanligare lösningen att seminera suggorna i kombinerade ät- och
semineringsboxar. Hypotesen var att det nyare sättet att seminera minskar den totala
arbetstiden med seminering.
Förutom att jämföra arbetsbelastning och arbetstider har syftet också varit att redovisa
erfarenheter, och ta fram dokumentation och rekommendationer från olika lösningar för att
öka kompetensen hos lärare, rådgivare och konsulter inom grissektorn. Projektets långsiktiga
mål har varit att ytterligare öka effektiviteten i den svenska smågrisproduktionen.
Totalt har semineringar i 12 st smågrisproducerande besättningar studerats. I sex av
besättningarna flyttades suggorna till galten (seminering på semineringsyta) medan
seminörerna i de övriga 6 besättningarna seminerade i kombinerade ät- och semineringsbås.
Vid besättningsbesöken har ägare/skötare intervjuats om besättningsstorlek, djurflöde och
vilka rutiner som används i samband med semineringarna. Semineringsavdelningen och
semineringsytor/semineringsbås, drivgångar, grindar m.m. har mäts upp och fotograferats.
Dessutom har videofilmningar av semineringar utförts i alla de besökta besättningarna. Efter
besöken har videofilmerna avkodats. För varje seminering har tiden för själva semineringen
(fr. o. m. att kateten sattes i t. o. m. att kateten togs ut) samt tiden mellan semineringarna
(=övrig tid) registrerats för alla seminörer. Vidare har totala antalet seminerade suggor och
totala antalet hanterade och kontrollerade suggor registrerats från videofilmerna.
Videofilmerna har även använts som underlag för bedömning av belastning och skaderisker i
arbetet.
I figurerna A1-L2 samt bilderna A1-L8 visas planlösningar och foton från
semineringsavdelningen i de besökta anläggningarna.
Förutom de semineringsstudier som utförts ute i konventionella besättningar har 3 st
kombinerade ät- och semineringsbås monterats upp i semineringsavdelningen på LBT:s
bygglabb för gris för parallella subjektiva jämförelser (figur 1). Egna synpunkter och
erfarenheter på för- och nackdelar hos de jämförda båsen har dokumenterats. Vid studiebesök
har studenter och grisproducenter också haft möjlighet att se de tre olika lösningarna på
kombinerade ät- och semineringsbås inom samma besättning.
Från enkäterna i de besökta besättningarna konstaterades att man generellt var nöjd med
sitt semineringssystem oberoende av om man seminerade på semineringsyta eller i
semineringsbås. I medeltal var nästan 64 % av de studerade seminörerna kvinnor (tabell 1). I
8
de besättningar man nu seminerade i semineringsbås, men tidigare seminerat på
semineringsyta, menade man dock att arbetet underlättats betydligt med semineringsbåsen.
Vid seminering på semineringsyta identifierades skaderisker och arbetsbelastning i
samband med att andra suggor hoppade upp på den sugga som seminerades alternativt på
seminören själv (Bild 1-4). Seminören/seminörerna fick också emellanåt använda
förhålladevis mycket muskelkraft då de motade suggor till semineringsytan alternativt från
semineringsytan ner i djupströbädden efter utförd seminering (Bild 5-10).
Vid seminering i semineringsbås påverkade båsens utformning i stor utsräckning
seminörens sätt att arbeta och därmed arbetsbelastning och skaderisker. Bakgrindarnas
konstruktion och låsanordningarna var avgörande för hur seminören tog sig in i båsen samt
för vilka rörelser seminören behövde göra med arm, hand och handled. Seminörerna
registrerades också ofta förflytta sig från bås till bås över båsmellanväggen.
Båsmellanväggens utformning var i detta fall betydelsefull för skaderisken i detta moment
(Bild 11-19).
Från tidsregistreringarna konstaterades att själva semineringstiden inte påverkades av
vilket semineringssystem som användes (figur 2, tabell 2). I medeltal tog en seminering 2,3
minuter per sugga både i systemet med semineringsyta och semineringsbås. Den variation
som fanns mellan olika besättningar berodde på om seminören alltid lät suggan suga in
spermadosen själv eller, åtminstone i vissa fall, använde ett lätt tryck på spermadosen vid
semineringen.
Däremot registrerades en signifikant skillnad i den övriga tiden per seminerad sugga
mellan semineringssystemen. I medeltal var den övriga tiden 3,8 minuter per seminerad sugga
vid seminering på semineringsyta jämfört med 1,9 minuter per seminerad sugga då man
använde sig av semineringsbås. Den ”övriga tiden” var alltså i medeltal dubbelt så lång vid
seminering på semineringsyta. Detta resultat gällde då ingen korrektion för hur stor andel av
suggorna i gruppen som seminerades, gjorts. Eftersom den ”övriga tiden” per seminerade
sugga ökar när andelen seminerade suggor i sugg-gruppen minskar (figur 3) gjordes också en
korrektion av den övriga tiden till 80 % seminerade suggor i sugg-gruppen i alla besättningar.
Skillnaden i ”övrig tid” mellan seminering på semineringsyta jämfört med i semineringsbås
blev då mindre (3,6 jämfört med 2,1 minuter per seminerad sugga) och signifikansen
förändrades till en tendens (p=0,09) (tabell 3).
Förutom de studier som utfördes i konventionella besättningar uppmonterades och
jämfördes tre olika semineringsbås i samband med seminering av suggor på LBT:s eget
bygglabb (figur 1). Från de subjektiva bedömningar som utfördes av olika seminörer kom typ
I-båset att rangordnas högst (tabell 4). Det som uppskattades hos detta semineringsbås var
framförallt båsets enkla och kraftiga konstruktion. Det ska dock observeras att båset inte
ansågs bäst i alla bedömningsparametrar (tabell 4). Vid val av semineringsbås är det därför
viktigt att göra en kravspecifikation i förhållande till önskemålen och förutsättningarna i den
egna besättningen.
Sammanfattningsvis kan konstateras att de i studien framkomna resultaten visar på att
seminering i semineringsbås är något mer arbetseffektivt jämfört med seminering på
semineringsyta. Som seminör är det dock viktigt att vara medveten om att suggorna inte
själva kan ombesörja noskontakten med galten vid seminering i semineringsbås. Därför krävs
det mer av seminören vad gäller att suggorna får en optimal galtkontakt. Ett sätt att lösa
galtkontakten är att använda en fjärrstyrd galtvagn. I de besättningar, i vilka man använde sig
av en fjärrstyrd galtvagn, var man mycket nöjd med funktionen.
9
Till semineringsbåsens fördel kan också läggas att de är flexibla i sin användning.
Suggor, som seminören tycker är svåra att brunstkontrollera i båsen, kan ju tas ut genom
frontgrindarna och drivas till galten för eventuell seminering. Det finns dock en mängd olika
modeller av semineringsbås att välja mellan. En god rekommendation för producenter, som
ska göra investeringar i semineringbås, är därför att göra noggranna jämförelser före valet.
Detaljer som bakgrindens utformning, båsmellanväggarnas konstruktion, funktion hos
öppnings- och stängningsanordningarna, båsbredd m m är betydelsefulla detaljer som den
enskilde producenten måste utvärdera i förhållande till det egna behovet

Authors/Creators:Olsson, Anne-Charlotte and Pinzke, Stefan and Andersson, Mats and Botermans, Jos
Title:Semineringsrutiner i smågrisbesättningar för ökad effektivitet, produktivitet och attraktionskraft som arbetsplats
Subtitle:en fältstudie
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

Insemination in a piglet herd is the basis for many produced pigs per litter and the overall
production in the herd. Therefore it is of great importance that this work is done carefully and
accurately. Equipment that functions well and is suitable for both animals and worker, improves the
conditions for optimal performance of this work.

It is important for the animals that they are exposed to minimum stress in connection with
insemination, at the same time as the boar stimulation is maximum. It is important for the stockman
that the work load and the risk of injury is as small as possible. Often only one or a few people
carry out the entire insemination work within the larger piglet herds, and the
working environment during insemination is therefore important. At the same time production economy
requires increased efficiency and a reduction in working hours.

This study was a comparative study between the "traditional" way of inseminating sows in Sweden,
according to the approach that the sows are moved to the boar (= area for insemination), compared
to the now increasingly common solution to inseminate sows in the combined eating and insemination
stalls. The hypothesis was that the newer way of doing inseminations would reduce the total work
time with this operation.

In addition to comparing the workload and working hours, the aim has been to present experiences,
and provide documentation and recommendations from the various solutions to improve the skills of
teachers, advisers and consultants in the pig sector. The project's long- term goal has been to
further increase efficiency in the Swedish piglet production.

In total, insemination routines in 12 piglet producing herds have been studied. In 6 of the herds,
the sows were moved to the boar, while inseminations in the other 6 herds were done in the combined
eating and insemination stalls. At the study visits the owner and/stockmen were interviewed with
respect to herd size, animal flow and the procedures
used when inseminating. The insemination unit and the insemination area/insemination stalls,
passageways, gates etc. were measured and photographed. In addition, videotaping of
inseminations in one sow group was carried out in each of all the visited herds. After the visits,
the videos were decoded. For each insemination, the time for the actual insemination (from the time
that the catheter was inserted until it was removed) and the time between inseminations (=”other
time”) was recorded for all workers who were involved in the process. Furthermore, the total number
of inseminated sows and total number of checked and controlled sows was recorded from the videos.
The videos have also been used as a basis for assessing the work load and the risk of injury at
work.

The figures A1-L2 and the images A1-L8 show layouts and photos from the insemination units in all
the herds visited.

In addition to the insemination studies in conventional herds, 3 designs of combined eating and
insemination stalls were established for parallel subjective comparisons at LBT's construction lab
for pig production (Figure 1). Own views and experiences on the advantages and disadvantages of the
compared stalls have been documented. At study visits, students and pig producers also have had the
opportunity to see the three different solutions within the same herd.

From the surveys in the visited herds, we found that the stockpersons generally were satisfied with
their systems for insemination regardless of whether insemination was done on an area in front of
the boar or in a specially designed stall. On average, almost 64% of the

12

studied stockmen working with insemination were women (Table 1). Even though
stockpersons inseminating on an area in front of the boar were satisfied with their conditions,
stockpersons with experience from both systems, however, argued that the work was easier with the
insemination stalls.

When performing insemination on an area in front of the boar, the risks and workload identified
were associated with the other sows jumping on the sow that was being inseminated alternatively on
the stockperson him-/herself. In this system, the stockpersons occasionally also had to use
comparatively more muscle power when they had to drive the sows to the insemination area or from
the insemination down to the deep litter after insemination (Figure
1-10).

When performing insemination in insemination stalls, the design of the stalls to a great extent
affected the way of working and thus the workload and risk of injury. The construction of the back
gates and the locking devices was crucial for how the stockperson entered the stall and for the
movements the inseminator had to do with his/hers arms, hands, and wrists. The workers were also
frequently recorded having to move from stall to stall over the partition between the stalls. Thus,
the design of this partition was significant for the risk of injury in
this operation (Figure 11-19).

From the work operation time observations it was found that the insemination time was not
influenced by the insemination system (Figure 2, Table 2). On average, an insemination required 2.3
minutes per sow in both systems. The variation that existed between herds was due to either the
inseminator always letting the sow “suck in” the semen dose, or, at least in some cases, used a
light pressure on the semen dose when doing the insemination.

On the other hand, a significant difference in “other time” per inseminated sow, was registered
between the systems. On average, the “other time” was 3.8 minutes per inseminated sow when the
insemination was done on an area in front of the boar compared to
1.9 minutes per inseminated sow when using insemination stalls. Thus, the "other time" was
significantly longer when using a special insemination area. However, these results had not
been corrected for the proportion of sows actually being inseminated in the group. Since the "other
time" per inseminated sow increased as the proportion of inseminated sows in a sow group decreased
(Figure 3) a correction of the “other time” to a proportion of 80% inseminated sows in the sow
group in all herds, was made. The difference in the "other time" between systems then became
smaller (3.6 compared with 2.1 minutes per inseminated sow) and the significance level was changed
to a trend (p = 0.09) (Table 3).

In addition to the studies carried out in conventional herds, three different inseminations stalls
were constructed for comparison in the insemination unit on LBT's own construction lab for pig
production (Figure 1). From the subjective assessments conducted by different inseminators, the
type I stall was ranked the highest (Table 4). This was particularly due to a simple and solid
construction of this stall. It should be noted that this stall was not considered to be the best
for all the assessment parameters (Table 4). Compromises must be made and the choice of
insemination stalls for a specific herd must therefore be made in relation to the individual
conditions and requirements of the herd.

In conclusion, the obtained results indicated that insemination in combined feeding-
and insemination stalls was somewhat more labor-efficient as compared to insemination on a special
area in front of the boar. However, when the insemination was done in a stall, it was important for
the stockperson to be aware that the sows could not provide the nose to nose contact with the boar
themselves. Therefore, the requirements for the stockman to maintain
an optimal contact between the sow and the boar would be greater when using insemination

13

stalls. One way to facilitate boar contact was to use a remote controlled boar trailer. In the
herds using such a trailer the stockpersons were very pleased with the function.

In addition to insemination stalls being more time efficient, there is also flexibility in the way
the insemination stalls can be used. Sows that the stockperson thinks are hard to check
for heat, can of course, be taken out via the front gates and checked in front of the boar for a
possible insemination. However, there are a variety of insemination stall models to choose between.
Therefore, a good recommendation to producers who must make new investments in insemination stalls
is to make careful comparisons before selecting. Details such as the
design of the back gate, the construction of the partitions between the stalls, operation of
opening and closing devices, stall width, etc. are important details that the individual producer
must evaluate in relation to his or her own needs.

Series/Journal:Landskap trädgård jordbruk : rapportserie (1654-5427)
Year of publishing :2012
Number:2012:4
Number of Pages:111
Place of Publication:Alnarp
Publisher:Område Lantbrukets byggnadsteknik och djurhållning, Sveriges lantbruksuniversitet
ISBN for printed version:978-91-87117-03-9
ISSN:1654-5427
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:L Animal production > L01 Animal husbandry
Subjects:Obsolete subject words > FORESTRY, AGRICULTURAL SCIENCES and LANDSCAPE PLANNING > Animal production > Animal nutrition and management
Keywords:semineringsytor, semineringsavdelningar, smågrisbesättningar, arbetsbelastning, inredning
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-383
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-383
ID Code:8654
Department:(LTJ, LTV) > Rural Buildings and Animal Husbandry (until 121231)
External funders:Royal Swedish Academy of Agriculture and Forestry and Stiftelsen Lantbruksforskning
Deposited By: Lennart Wiborgh
Deposited On:27 Mar 2012 07:24
Metadata Last Modified:08 Jun 2015 11:11

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits