Home About Browse Search
Svenska


Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005

rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken

Gissén, Charlott and Larsson, Ingemar, eds. (2008). Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005. Alnarp: (LTJ, LTV) > Agrosystems (until 121231), Sveriges lantbruksuniversitet. Landskap trädgård jordbruk : rapportserie ; 2008:1
[Report]

[img]
Preview
PDF
1MB

Abstract

Bakgrund
Frågan om olika odlingsformer har engagerat människor i flera decennier. Under 1980-talet
nådde den en bredare publik. En stor satsning gjordes 1987 i dåvarande Kristianstads län, och
3 stycken långliggande odlingsförsök startades på länets lantbruksskolor, Bollerup, Önnestad
och Östra Ljungby.
Det är samma försök som ligger kvar, men som synes av titeln ändrades målsättningen något
1999. Huvudpunkten är numera inte att jämföra systemen utan att vidareutveckla vart och ett
för sig efter sina förutsättningar.
Resultaten från samtliga försöksår finns tillgängliga i databaser på www.odlingssystem.se.
Karaktärisering av försöksplatserna
Bollerup: En högavkastande gammal odlingsjord, typ något mullhaltig lättlera.
Önnestad: En måttligt mullhaltig till mullrik lerig sand. Trots den lätta jordtypen är
vattenförsörjningen god, troligen genom kapillär transport underifrån.
Östra Ljungby: Den kargaste av försöksplatserna. Jordart: måttligt mullhaltig lerig sand med
förtätning under plogdjup.
Försökens uppläggning och skötsel
Fem odlingssystem jämförs:
A Konventionell odling, växtproduktion utan kreaturshållning.
B Konventionell odling med vall och stallgödsel (med kreatur).
C Ekologisk-Biodynamisk odling med vall och stallgödsel (med kreatur).
D Ekologisk-ej biodynamisk odling med vall och stallgödsel(med kreatur).
E Ekologisk odling, växtproduktion utan kreaturshållning
Led A.
Gödslas och bekämpas enligt bästa teknik med miljöhänsyn. Halm och blast stannar kvar.
Fånggrödor används i så stor utsträckning som möjligt.
Led B.
Gödslas och bekämpas enligt bästa teknik med miljöhänsyn. Stallgödsel, hämtas utifrån.
Halm och sockerbetsblast förs bort.
Led C och D.
För led C tas biodynamiska hänsyn, d.v.s. komposterad gödsel och biodynamiska preparat
används. I led D används stallgödsel som i led B. Ingen mineralgödsel eller kemisk
bekämpning i någotdera ledet. Halm och sockerbetsblast förs bort.
Led E.
Ingen lättlöslig mineralgödsel och ingen bekämpning. Dock tillförs en del fosfor och kalium
via aska, sockerbrukskalk, potatisfruktsaft och svinurin. Detta görs i mängder som är
ekologiskt relevanta och kan ses som en kretsloppsutveckling. Skörderester stannar kvar. Ett
odlingsår används för kväveanskaffning via en gröngödslingsvall.
Stallgödselgivornas storlek baseras på beräknad möjlig djurhållning i respektive
odlingssystem.
Alla led kalkas efter behov.
Miljöåtgärder
Fånggrödor och försenad bearbetning, ofta vårplöjning, används i så hög utsträckning som
möjligt för att minska kväveutlakning. Alla åtgärder styrs av miljötänkande med ”god
jordbrukssed” i botten, t.ex. genom anpassad gödsling.
Skördar och kvalitetsfaktorer
Värden för skördar, kvalitetsfaktorer (t.ex. proteinhalt i vete), och växtnäringsinnehåll
redovisas och även analyser av i systemen cirkulerande växtprodukter, som halm, blast och
gröngödsling finns med. Årliga jordanalyser av matjorden är gjorda, och vissa år även av
alven. Kompletterande analyser har gjorts vad gäller mullhalt.
Ogräsräkningar och en speciell studie av ärtrotröta har genomförts.
Allmänt kan sägas att de omfattande mätningarna i försöken ger ett gott underlag, för att få
grepp om processerna som ligger bakom utvecklingen och att tänka vidare framåt.
Skördeutveckling
En trend är att de ekologiska sockerbetorna ökat i skörd under försöksperioden, troligen på
grund av erfarenhetsuppbyggnad vad gäller odlingsteknik samt en bättre förfrukt (numera
slåttervall eller gröngödslingsvall). De ligger i det senaste omloppet ca 10 % under
konventionellt i växtodlingssystemen utan kreatur och nästan lika i de vallodlande systemen.
För övriga grödor finns inga trender att notera. I internationell litteratur talas ibland om att
man vid övergång till ekologisk drift får lägre skördar i början, men att de ökar efterhand. De
här försöken har gått i 18 år, men någon sådan tendens kan inte spåras på någon försöksplats,
utom för betorna som nämnts ovan.
Ekologisk växtodling utan kreatur (led E) har producerat 52-59 % av skördarna i motsvarande
konventionell växtodling (led A) på de olika platserna, gröngödslingsåret inräknat. Ekologisk
växtodling med nötkreatur (led D) har gett 64-86 % av skördarna jämfört med motsvarande
konventionell odling (led B). Dessa resultat är i stort sett desamma som kunde noteras för de
två första odlingsomloppen.
Relativ jämförelse (%) av medelskördarna mellan ekologisk och konventionell odling i några
av grödorna under de här redovisade åren har beräknats.
I Växtodlingssystem (led E/led A) noteras för de ekologiska skördarna sockerbetor 89 %,
korn 69 %, höstvete 49 % samt för potatis 47 % av de konventionella.
I Vallodlande system med stallgödsel (led D/led B) noteras för för de ekologiska skördarna
sockerbetor 100 % av de konventionella,
vall I 78 %, vall II 75 %, korn 75 %, höstvete 64 % samt för potatis 60 %.
Växtnäring
För att karaktärisera odlingssystem är växtnäringsbalanserna av speciellt intresse. I tabellen
nedan anges växtnäringsflöden och balanser i medeltal för de tre försöksplatserna under det
senaste omloppet.
Kväve Fosfor Kalium
Bortfört Tillfört N-fix. Balans Bortfört Tillfört Balans Bortfört Tillfört Balans
A 84 89 12 17 16 15 -1 52 57 5
E 55 17 74 36 8 6 -3 25 18 -8
B 178 174 81 77 25 22 -3 162 156 -6
C 149 64 119 34 20 15 -5 121 97 -24
D 153 81 112 40 20 15 -6 119 88 -31
Kväve
Tillförseln av kväve i det konventionella växtodlingsledet A är i form av mineralgödsel, den
lilla tillförseln av kväve i det ekologiska E är i form av potatisfruktsaft i Önnestad och urin i
Östra Ljungby. För led E är det den biologiska fixeringen som är viktig. Den uppgår till 74 kg
N/ha, d.v.s. nära mineralgödslingen i led A. Balansen, det som inte kan redovisas, är + 17 kg
N/ha i led A och + 36 kg N/ha i led E. Kvävet begränsar skörden i led E, vilket kan ses i både
skördar och analyser, ändå är det oredovisade kväveöverskottet större. Kvävefixeringen må
vara stor, men det är ett problem att få den distribuerad över växtföljden. I det omlopp som nu
löper görs försök att tackla den frågan genom biogasproduktion, där den näringsrika rötresten
kan ges till olika grödor i växtföljden.
I led B, C och D tillförs kväve som stallgödsel, i B kompletterat med mineralgödsel.
Kvävefixeringen är mycket stor, enskilda år har över 500 kg N/ha fixerats av bra klövervallar.
Utlakning och gasformiga förluster och tillskott har inte tagits hänsyn till, inte heller till
förändringar i markens kväveinnehåll. Det sistnämnda är av visst intresse. Önnestad har en
hög mullhalt som håller på att brytas ner. Mullhaltsdata tyder på att ca 60 kg kväve frigörs per
år och hektar. Säkert är detta en orsak till att balanserna på Önnestad räknemässigt är ganska
låga och att de ekologiska leden hävdar sig bättre på Önnestad än på de andra platserna. På
Bollerup är det tvärtom; där pågår en viss mullhaltsuppbyggnad i alla odlingsled, och för det
behövs kväve.
Fosfor
Balanserna är negativa i medeltal, och skall vara så. I Önnestad finns fortfarande höga
markförråd som ska brytas ner, Bollerup har kommit i någorlunda rätt nivå, men i Östra
Ljungby börjar vissa led bli kritiskt låga. Då är frågan hur man kan försörja de ekologiska
leden på dessa platser, särskilt led E där man inte har stallgödsel. Lösningen har varit olika
ekologiskt godkända produkter med fosforinnehåll. Potatisfruktsaft och sockerbrukskalk är
allmänt etablerade produkter också i konventionellt jordbruk. Vidare har använts s.k. SL-aska,
aska från spannmålsavfall producerad på Svenska Lantmännens anläggning i Ystad. Detta har
räknats in balansen. Hur aska fungerar som långsiktig lösning återstår att se.
För ekologiskt jordbruk i stor skala är kretslopp av näring en nödvändighet. I dessa försök har
det börjat praktiseras, samtidigt som det kan noteras att det under 18 år gått att utnyttja
tidigare fosforreserver i marken, och på Önnestad går det lika länge till.
Kalium
För kaliumberäkningarna har gjorts en specialstudie som gett intressanta perspektiv. Som
synes i listan nedan är balanserna negativa. Är det en utarmning som är problematisk?
Kaliumhalten i vallgrödan har sjunkit och blivit mer balanserad under försökstiden, vilket
gäller alla led. Det är dock inte troligt att kalium begränsar skörden.
Balansberäkningen (kapitel 8) visar ett underskott på några tiotal kg kalium per år. Det ska ses
i relation till följande siffror om tillgångar och reserver:
K som K-AL -163 kg/ha
K som K-HCl -3270 kg/ha
K i lättvittrande mineral -31100 kg/ha
K i svårvittrande mineral -50600 kg/ha
(Exempel från Bollerup, gäller dock generellt samtliga platser)
Självklart kan inte alla dessa reserver utnyttjas, men det syns angeläget att bättre klarlägga hur
de olika kaliumpoolerna fungerar i marken.
Ogräs
Ogräsförekomsten skiljer sig mycket mellan platser och odlingssystem. Önnestad har högst
ogrästryck medan Bollerup har lägst. Lägst ogräsförekomst finns i det konventionella
odlingssystemet med kreatur (B) och högst i det kreaturslösa ekologiska odlingssystemet (E).
Vallodlingen i de ekologiska odlingssystemen med kreatur (C och D) har en positiv effekt på
ogrästrycket av både ettårigt ogräs och rotogräs. Det finns en tendens till lite fler ogräsarter i
de ekologiska odlingssystemen. De ettåriga örtogräsen baldersbrå, dån och målla hade störst
inverkan på skörden i alla odlingssystem. Däremot fanns det endast få problem med ettåriga
gräsogräs på grund av många vårsådda grödor i alla odlingssystem. I Önnestad, Östra
Ljungby och i odlingssystem E på Bollerup har ogräs i trindsäd och vårstråsäd större inverkan
på skörden än ogräs i höststråsäd och höstraps. Trindsäd i renbestånd uppförökar åkertistel
och åkermolke medan förekomsten av kvickrot var störst i potatis. Samodling av trindsäd och
spannmål minskar förekomsten av rotogräs och ettåriga örtogräs.
Efter andra växtföljdsomloppet har det uppstått stora problem med åkertistel och åkermolke i
de ekologiska odlingssystemen. Genom ändrad odlingsstrategi och växtföljder har problemet
minskats mycket. När man väljer odlingsstrategi för att bli av med åkertistel och åkermolke
visar resultaten dock att det finns en risk för att kvickroten gynnas.
Ekonomi
Beräkningarna visar att överlag har de ekologiska odlingsformerna en högre kostnad per
producerad enhet än de konventionella, främst pga. lägre skörd per arealenhet. Vid en
jämförelse mellan de olika försöksleden visar de ekologiska leden överlag ett bättre
täckningsbidrag än de konventionella leden. Försöksled med potatis och/eller sockerbetor
visar ett högre täckningsbidrag än de utan dessa odlingar.
Försöksplatsen på Önnestad har de generellt högsta avkastningarna medan odlingarna på
Östra Ljungby har de lägsta. Detta gäller både de ekologiska och konventionella odlingarna.
Forskningsprojekt
De brett upplagda och väl dokumenterade odlingssystemförsöken på olika jordar har genom
åren utnyttjats av forskare från olika discipliner, såsom växtnäringsfrågor inklusive utlakning,
markstruktur-, markmikrobiologi-, klimatstudier, samt undersökningar av en rad olika
kvalitetsaspekter. Systemförsöken har använts vid flera ekonomiska utvärderingar.
I kapitel 13 beskrivs de olika forskningsprojekten.

Editors:Gissén, Charlott and Larsson, Ingemar
Title:Miljömedvetna och uthålliga odlingsformer 1987-2005
Subtitle:rapport från tredje växtföljdsomloppet 2000-2005 i de skånska odlingssystemförsöken
Alternative abstract:
LanguageAbstract
English

SUMMARY
Background
The question of different forms of cropping has occupied agronomists for a number of
decades and during the 1980s it reached a wider audience. A major drive was therefore
initiated in 1987 in what was then the county of Kristianstad and three long-term cropping
trials were set up at the county’s agricultural colleges, Bollerup, Önnestad and Östra Ljungby.
These same trials are still running but the objectives changed somewhat in 1999. The main
point is no longer to compare the systems but to improve each of them according to its own
conditions. The results from all study years are available in databases at www.cropping
system.se.
Characterisation of trial sites
Bollerup: A high-yielding traditionally arable soil, texture moderately humus-rich light clay.
Önnestad: A moderately humus-rich to humus rich clayey sand. Despite the light soil texture,
water supply is good, presumably through capillary transport from below.
Östra Ljungby: The harshest of the trial sites. Soil texture moderately humus-rich clayey sand,
with compacted layer below plough depth.
Trial structure and upkeep
Five cropping systems are being compared:
A Conventional cropping, crop production without animals.
B Conventional cropping with ley and manure (with animals).
C Organic-biodynamic cropping with ley and manure (with animals).
D Organic-non biodynamic cropping with ley and manure (with animals).
E Organic cropping, crop production without animals
Treatment A.
Manured, crops protected using best practice with environmental awareness. Straw and
foliage retained. Catch crops used to the greatest extent possible.
Treatment B.
Manured, crops protected using best practice with environmental awareness. Manure brought
in. Straw and sugarbeet foliage removed.
Treatments C and D.
For treatment C biodynamic principles are applied, e.g. composted manure and biodynamic
products used. In treatment D manure is used as in treatment B. No mineral fertiliser or
chemical pesticides in either treatment. Straw and sugarbeet foliage removed.
Treatment E.
No soluble mineral fertiliser and no pesticides. However some phosphorus and potassium are
supplied via ash, sugar factory lime, potato juice and pig urine, in amounts that are
ecologically relevant and can be viewed as extended recycling. Crop residues are retained.
One cropping year is used for nitrogen acquisition via a green manure ley.
Manure doses are based on estimated potential stocking rate in the respective cropping
system. All treatments are limed according to requirements.
Environmental measures
Catch crops and delayed tillage, often spring ploughing, are used to the greatest extent
possible in order to decrease nitrogen leaching. All measures are guided by environmental
considerations underlying Good Agricultural Practice, e.g. adjusted fertilisation.
Yields and quality parameters
Values of yields, quality parameters (e.g. protein content in wheat), and nutrient content are
reported, as are analyses of crop products circulating in the system, e.g. straw, foliage and
green manure. Annual soil analyses are carried out for the topsoil and in some years also for
the subsoil. Complementary analyses have been carried out regarding humus content.
Weed counts and a special study of pea root rot have also been carried out.
In general, it can be claimed that the comprehensive measurements carried out in the trials
provide a good body of information for understanding the processes that lie behind the
changes and for planning ahead.
Yield changes
One trend was for yields of organic sugarbeet to increase during the study period, probably
due to accumulation of experience as regards cropping techniques and a better pre-crop
(currently forage ley or green manure ley). In the most recent round, these yields were approx.
10% below those in the conventional cropping system without animals and almost identical to
those in the conventional ley-based system. For other crops no trends were observed. In the
international literature it is sometimes stated that after conversion to organic cropping, yields
are lower in the beginning but that they increase in the long run. However, these trials have
been running for 18 years but no such increase can be detected for any trial site except the
sugarbeet mentioned above.
Organic cropping without animals (treatment E) has produced 52-59% of the yields in the
corresponding conventional cropping system (treatment A) at the various sites, green manure
year included. Organic cropping with beef animals (treatment D) has given 64-86% of the
yields in the corresponding conventional cropping system (treatment B). These results are
generally similar to those observed for the first two rounds of cropping.
Relative comparisons (%) of average yields between organic and conventional cropping have
been calculated for some of the crops during the years reported here.
In the crop growing system (treatment E/treatment A), the yields of organic sugarbeet were
89% of the conventional, barley 69%, winter wheat 49% and potato 47%.
In the ley growing system with manure (treatment D/treatment B), the yields of organic
sugarbeet were 100% of the conventional, ley I 78%, ley II 75%, barley 75%, winter wheat
64% and potato 60%.
Plant nutrients
In characterising cropping systems, the nutrient balance is of particular interest. The table
below shows average nutrient flows and balances for the three trial sites during the most
recent round of the crop rotation.
Nitrogen Phosphorus Potassium
Removed Added N-fixn. Balance Removed Added Balance Removed Added Balance
A 84 89 12 17 16 15 -1 52 57 5
E 55 17 74 36 8 6 -3 25 18 -8
B 178 174 81 77 25 22 -3 162 156 -6
C 149 64 119 34 20 15 -5 121 97 -24
D 153 81 112 40 20 15 -6 119 88 -31
Nitrogen
The supply of nitrogen in the conventional cropping treatment A is in the form of mineral
fertiliser, the minimal supply of nitrogen in the organic equivalent (treatment E) is in the form
of potato juice at Önnestad and urine at Östra Ljungby. For treatment E, biological fixation is
the main N source. It amounts to 74 kg N/ha, i.e. similar to the mineral fertilisation in
treatment A. The balance, that which cannot be accounted for, is +17 kg N/ha in treatment A
and +36 kg N/ha in treatment E. Nitrogen is limiting for yield in treatment E, which can be seen
in both yields and analyses, but the unaccounted for nitrogen surplus is still greater. Nitrogen
fixation may be high, but it is a problem to get it distributed across the crop rotation. In the
current round, experiments are being carried out to tackle the issue through biogas production,
from which the nutrient-rich biodigestate can be supplied to different crops in the rotation.
I treatments B, C and D nitrogen is supplied as manure, in B complemented with mineral
fertiliser. Nitrogen fixation is very high, with over 500 kg N/ha being fixed by good clover
leys in some years.
Leaching and gaseous emissions and deposition have not been taken into account, nor have
changes in soil nitrogen content. The latter has a certain interest. Önnestad has a high humus
content that is being broken down, with data on humus content indicating that approx. 60 kg
nitrogen is being released per hectare and year. This is no doubt one of the reasons for the
balances at Önnestad being rather low in numerical terms and for the organic treatments
performing better at Önnestad than at the other sites. The opposite applies at Bollerup, where
a certain build-up of nitrogen is occurring in all cropping treatments, for which nitrogen is
required.
Phosphorus
The balances are negative in average terms, as they should be. At Önnestad there are still high
soil reserves which have to be broken down. Bollerup has reached around the right level, but
at Östra Ljungby some treatments are beginning to be critically low. The question there is
how to supply the organic treatments on these sites, especially treatment E where there is no
manure. The solution has been to use various organically approved products that contain
phosphorus. Potato juice and sugar factory lime are also generally established products in
conventional farming. Furthermore, so-called SL-ash, ash from grain waste from the Svenska
Lantmännen plant in Ystad, has been used and is included in the balance. How ash functions
as a long-term solution remains to be seen.
For large-scale organic farming, recycling of nutrients is essential. In these trials this has
begun to happen, but at the same time it can be noted that it has been possible to use the
existing phosphorus reserves in the soil for 18 years, and at Önnestad this will be possible for
as long again.
Potassium
For the potassium calculations, a special study has provided interesting perspectives. As can
be seen from the list below, the balances are negative but it is uncertain whether this depletion
is problematic. The potassium content in the ley crop has declined and become more balanced
during the study period, which applies for all treatments. However, it is not likely that
potassium is limiting yield. Balance calculations (Chapter 8) show a deficit of a few tens of kg
potassium per year. This must be viewed in relation to the following figures on assets and
reserves:
K as K-Al -163 kg/ha
K as K-HCl -3270 kg/ha
K in readily degradable minerals -31100 kg/ha
K in poorly degradable minerals -50600 kg/ha
(Example from Bollerup, but generally applies to all sites)
Of course, not all these reserves can be utilised, but it appears to be important to clarify how
the different potassium pools function in the soil.
Weeds
Incidence of weeds varies widely between sites and cropping systems. Önnestad has the
highest weed pressure, while Bollerup has the lowest. The lowest incidence of weeds is in the
conventional cropping system with animals (B) and the highest incidence in the organic
cropping system without animals (E). Ley growing in the organic cropping systems with
animals (C and D) has a positive effect on the weed pressure of both annual and vegetative
weeds. There is a tendency for somewhat fewer weed species in the organic cropping systems.
The annual seed weeds scentless mayweed, hemp-nettle and fat-hen have the greatest impact
on yield in all cropping systems. However, there are few problems with annual grass weeds
due to the many spring-sown crops in all cropping systems. At Önnestad, Östra Ljungby and
in cropping system E at Bollerup, weeds in legumes and spring cereals have a greater impact
on yield than weeds in winter cereals and winter rape. Legumes in pure stand cause creeping
thistle and perennial sow-thistle to multiply, while the incidence of couchgrass is greatest in
potato. Co-cropping of legumes and cereals decreases the incidence of vegetative weeds and
annual seed weeds.
After the second round of the crop rotation, great problems have arisen with creeping thistle
and perennial sow-thistle in the organic cropping systems. By altering the cropping strategy
and crop rotations this problem has been greatly reduced. However the results show that when
a cropping strategy is selected to get rid of creeping thistle and perennial sow-thistle, there is a
risk of couchgrass being promoted.
Economics
The calculations show that overall, the organic cropping forms have a higher cost per unit
produced than the conventional, mainly due to lower yield per unit area. In a comparison of
the different trial treatments, the organic treatments have better overall gross margin than the
conventional treatments. The trial treatment with potato and/or sugarbeet has a higher gross
margin than those without these crops.
The trial plots at Önnestad generally have the highest yields, while those at Östra Ljungby
have the lowest. This applies to both the organic and conventional systems.
Research projects
Over the years, these broadly structured and well-documented system trials on different soils
have been used by researchers from different disciplines, in studies of e.g. plant nutrient
matters including leaching, soil structure, soil microbiology, climate studies and
investigations of a range of different quality aspects. The system trials have also been used in
several economic evaluations.

Series/Journal:Landskap trädgård jordbruk : rapportserie (1654-5427)
Year of publishing :2008
Number:2008:1
Number of Pages:148
Place of Publication:Alnarp
Publisher:Område Jordbruk - odlingssystem, teknik och produktkvalitet, Sveriges lantbruksuniversitet
ISBN for printed version:978-91-85911-37-0
ISSN:1654-5427
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:F Plant production > F01 Crop husbandry
F Plant production > F08 Cropping patterns and systems
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Agricultural Science
Keywords:odlingssystem
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-393
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-393
ID Code:8682
Department:(LTJ, LTV) > Agrosystems (until 121231)
Deposited By: Charlott K Z Gissén
Deposited On:02 Apr 2012 11:46
Metadata Last Modified:02 Dec 2014 10:49

Repository Staff Only: item control page