Epsilon Open Archive

Abstract

Sammanfattning
Denna studie konstaterar att det finns en paradox i barn och ungdomars vardag och uppväxtmiljö i lantbrukmiljö. Barn som själv bor eller har tillgång till lantbruksmiljö får möjligheten att växa upp omgiven av djur och lära sig empati, med maskiner och lära sig teknik. Miljön ger även stora möjlighet att få utlopp för kreativitet och fysisk aktivitet som är få andra barn förunnade. Å andra sidan innehåller samma miljö fler risker och faror för allvarliga och till och med dödsolyckor vilket medför att dessa barn tillhör en riskgrupp i samhället.
När man dagligen vistas i en riskfylld miljö finns det även en risk att man tar miljön för givet och glömmer att kontrollera, förebygga och ta bort riskfyllda moment. Barn i denna studie angav att de kände till riskerna som fanns i lantbruksmiljön. De litade på att de vuxna och att de skulle hjälpa dem, att de vuxna agerade på rätt sätt i olika situationer och såg till så att miljön var säker. Men barnen tycktes även vara nyfikna och testa gränser för det som de själva var osäkra på om de klarade av. Detta kan vara en svår balansgång då möjligheten att prova på och testa sina färdigheter är en viktig del av barns utveckling. Det tycks dock i detta vara extra viktigt att vuxna i lantbruksmiljö är goda förebilder och riskmedvetna så att de inte tillåter barn att testa och utföra arbetsmoment som de inte är mogna att utföra.
Förhoppningen är att resultatet från denna pilotstudie kan användas som diskussionsunderlag och i vidare studier för att minska risken för att barn och ungdomar utsätts för risker i lantbruksmiljö.