Home About Browse Search
Svenska


Uppföljning av naturvärden i ängs- och betesmarker via NILS

statistisk utvärdering och förslag till design

Glimskär, Anders and Löfgren, Per and Ringvall, Anna (2005). Uppföljning av naturvärden i ängs- och betesmarker via NILS. Umeå: (S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
, Sveriges lantbruksuniversitet. Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik ; 146
[Report]

[img]
Preview
PDF
821kB

Abstract

Denna rapport har som syfte att ge förslag till utformning av ett uppföljningssystem för
naturvärden i objekt som identifierats som skyddsvärda i Ängs- och betesmarksinventeringen
(Jordbruksverket 2005a, b) samt göra en statistisk och kostnadsmässig utvärdering av olika
designalternativ. Utgångspunkten har varit att uppföljningen ska ske i ett stickprov av objekt
som så nära som möjligt ansluter till den metodik och de landskapsrutor som används i det
nationella miljöövervakningsprogrammet NILS (Allard m.fl., 2003, Esseen m.fl., 2005). Av
de åtta indikatorer som föreslagits av Naturcentrum (2004) har vi valt ut de fem som verkar
mest lämpade för uppföljning i anslutning till NILS. Den metodik som föreslagits av
Naturcentrum (2004) har följts så långt möjligt, men vissa modifieringar har gjorts för att göra
uppföljningen effektivare.
De fem indikatorerna, som motsvaras av varsitt inventeringsmoment, delas in i två grupper.
Kärlväxter, grova träd och lavar på lövträd inventeras en gång per omdrev, d.v.s. en gång vart
femte år. Beräkningarna utgår ifrån att inventeringen görs av den ordinarie fältpersonalen i
NILS, i nära anslutning till de ordinarie provyte- och linjeinventeringsmomenten i rutan.
Fjärils-, humle och dyngbaggsinventeringen görs däremot av särskild personal, som har god
artkännedom och vana vid inventering av de berörda insektsgrupperna. Samma objekt som för
växtinventeringen besöks, men vid flera tillfällen (3 eller i vissa fall 2) under en säsong. En
stor besparing på transportkostnader kan göras om båda insektsmomenten görs av samma
person, vid samma tillfälle. För alla insektsgrupper bör ett urval göras av de arter som har
störst förutsättningar att ge bra data.
För urval av objekt föreslår vi s.k. PPS-urval, där större objekt har större sannolikhet att väljas
än de små. Detta gör att stickprovet blir mer effektivt för att representera helheten. Baserat på
de regler vi satt för antal objekt som väljs per landskapsruta har vi därefter gjort våra
beräkningar baserat på ett testurval av objekt ur Ä&B-databasen Tuva, som motsvarar tre
nivåer: 290, 728 och 1277 objekt per femårsperiod. Dessutom har vi testat två
ambitionsnivåer för utlägg inom objekt (antal provytor och transekter): ”Låg” och ”Hög”.
Den statistiska utvärderingen för varje inventeringsmoment har gjorts baserat på dataset som
vi fått använda från Länsstyrelsen i Östergötland, SLU och Skogsvårdsstyrelsen i Kronoberg,
samt GIS-skikt och inventeringsdata från Ä&B/Jordbruksverket. Resultaten visar entydigt att
ett stickprov av 290 objekt är helt otillräckligt för samtliga moment. Däremot är skillnaden
mellan 728 och 1277 objekt relativt liten jämfört med kostnaden. Av de två alternativen för
utlägg verkar ett utökat antal provytor ge bättre skattningar, medan fler transekter för
insektsinventering inte har någon större betydelse totalt sett. Som vårt huvudalternativ
förespråkar vi alltså för kärlväxter, träd och lavar vårt alternativ ”728 hög” och för insekter
”728 låg”. Det motsvarar den uppskattade kostnaden 975.000 kr per år för växtinventeringen
och 2.327.000 kr per år för insektsinventeringen. Till detta kommer totalt ca. 300.000 för
administration, datahantering, grundläggande analyser m.m. Totalt ger det en föreslagen
budget på ca. 3,6 miljoner kr per år. Nästan en tredjedel av kostnaden för insektsinventeringen
utgörs av sortering av dyngprover och artbestämning av dyngbaggar. Om man gör ett strikt
urval av de mest indikativa och någorlunda lättbestämda dyngbaggearterna kan denna kostnad
troligen minskas en del. Ett mer drastiskt alternativ till besparing kan vara att lagra proverna
tills ytterligare medel kan frigöras. Kostnaderna för insamling är jämförelsevis liten om den
görs i samband med fjärilsinventeringen.
Vi förordar att de ordinarie momenten i NILS provyteinventering genomförs också i de
provytor som läggs ut i Ä&B-objekten. Den tillkommande kostnaden är relativt marginell
(uppskattningsvis 167.000 per år, vilket motsvarar ungefär 5% av totalkostnaden), samtidigt
som fördelarna är mycket stora vad gäller att ta fram strukturella indikatorer (hävdintensitet, markförhållanden, träd- och buskskikt) och för möjligheterna till samanalys med NILS
ordinarie stickprov. Till detta kan också komma flygbildstolkning med NILS ordinarie
metodik, där kostnaderna troligen är i samma storleksordning.
Vi vill också framhålla de stora möjligheterna till samordning med uppföljningen av
gräsmarkshabitat i Natura 2000-nätverket, där Naturvårdsverket och länsstyrelserna har
huvudansvaret. De värdeindikatorer och metoder man där lyfter fram är mycket likartade de
som här diskuteras (Naturvårdsverket, 2005).
Vi föreslår att inventeringsmomenten för kärlväxter, träd och lavar påbörjas i full skala så fort
medel kan frigöras. De osäkerheter som finns i skattningarna av kostnader och statistisk
styrka är troligen ganska små, och fördjupade analyser som markant förbättrar beräkningarna
kan bara göras utifrån ett mycket större dataset än de vi hittills använt. En mindre pilotstudie
kostar pengar och försenar den skarpa datainsamlingen med ett år, men förbättrar kanske ändå
inte underlaget för beräkningarna mer än marginellt. För insektsinventeringarna är behovet av
ett års pilotstudier troligen större, eftersom osäkerheterna i organisering av arbetet, tidsåtgång
och förväntade data är större.

Authors/Creators:Glimskär, Anders and Löfgren, Per and Ringvall, Anna
Title:Uppföljning av naturvärden i ängs- och betesmarker via NILS
Subtitle:statistisk utvärdering och förslag till design
Series/Journal:Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning och geomatik (1401-1204)
Year of publishing :2005
Number:146
Number of Pages:83
Place of Publication:Umeå
Publisher:Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:1401-1204
Language:Swedish
Publication Type:Report
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:P Natural resources > P01 Nature conservation and land resources
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Forest Science
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Soil Science
Agrovoc terms:meadows, pastures , biodiversity , landscape , methods, surveys, monitoring, sweden
Keywords:meadows, pastures , biodiversity , landscape , methods, surveys, monitoring, sweden
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-431
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-431
ID Code:8748
Department:(S) > Dept. of Forest Resource Management
(NL, NJ) > Dept. of Forest Resource Management
Deposited By: Bo Jonsson
Deposited On:25 Apr 2012 14:35
Metadata Last Modified:02 Dec 2014 10:49

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits