Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Även om mindre än 0,1 % Sveriges landareal avskogas årligen är korrekta uppgifter om den
avskogade arealen viktiga . Dels är denna uppgift obligatorisk vid rapportering enligt Kyoto
protokollet, dels berörs relativt stora mängder kol av avskogningen (ca 1 M ton C per år). Den
lilla andelen avskogad areal gör också att skattningen med ett systematiskt stickprov som
Riksinventeringen av skog kan få stora medelfel

Skogsvårdsorganisationen (SVO) karterar årligen landets ca 50 000 nya hyggen. Karteringen
utförs på de lokala SVO distrikten med hjälp av årliga satellitbilder,, avverkningsanmälningar
som är lagrade i ett geografiskt informationssystem; samt lokal-kännedom och fältbesök. I
denna pilotstudie undersöks om SVO’s rutiner för kartering av nya avverkningar också skulle
kunna användas för skattning av avskogad areal enligt Kyoto protokollet.

Resultatet från ett tolkningsförsök i denna studie som utgick från kända förändringar visar att
endast 1 av 25 avskogningar missades av en tolkare som inte kände till förändringarna i
förväg. Resultatet från ett andra försök, där förändringar istället söktes på samma sätt som vid
en operationell användning visade att endast 2 av 28 karterade förändringar vid fältkontroll ej
kunde anses vara förändringar enligt Kyoto-protokollet. Detta förutsatt att bilderna är
molnfria och tolkningen görs under skogsmask1. Sedan tidigare vet vi att
avgränsningsnoggrannheten i genomsnitt är god vid kartering av avverkningar med SVO’s
ENFORMA2-verktyg för skillnadsanalys i satellitbilder. I denna studie fann vi också att den
nuvarande versionen av ENFORMA-verktyget inte är lämpat för kartering av vägar. Detta är
naturligt, eftersom programmet har en funktion som automatiskt tar bort mycket långsmala
objekt. De nya vägarna syns dock väl vid manuell tolkning av bilder från två olika år och det
finns andra program som är lämpade för en halvautomatisk kartering av dem.

I rapporten föreslås att karteringen av avskogningar kan göras för ett systematiskt sampel av
kartblad om 5 km * 5 km. Karteringen bör stratifieras3 med avseende på närhet till större
tätort. För de utlottade kartbladen karteras alla misstänkta avskogningar noggrant. Antalet
misstänkta avskogningar förväntas vara i storleksordningen 0,5 per kartblad och år.
Förändringarnas orsak tolkas mot bakgrund av avverkningsanmälningar och lokalkännedom.
För alla återstående objekt med oklar orsak till förändringarna görs sedan besök i fält eller så
tas en kontakt med markägaren. Med ett sampel om 1200 kartblad, så uppskattas kostnaden
för denna karatering inklusive fältbesöken till ca 1 milj kr per år. Översiktliga kalkyler visar
att medelfelet för den årliga arealen avskogning med denna design blir ca 10 % för en 1-års
mängd.

En alternativ möjlighet är att använda ett liknande förfarande för kartering av alla
avskogningar efter den första åtagandeperioden 2008-2012. Karteringen skulle då också
kunna göras på regionnivå inom skogsvårdsorganisationen. Fördelarna med detta alternativ är
att goda skattningar, mindre än 5 % medelfel från sampling designen, skulle erhållas med en
engångsinsats och med färre inblandade SVO tjänstemän. Nackdelarna är att årliga skattningar ej erhålls och att lokalkännedomen hos SVO distrikten och
samordningsmöjligheterna med den årliga ENFORMA analysen ej tas tillvara. Eftersom
felkällorna är olika kan resultatet också skilja mellan den RIS baserade och den ENFORMA
baserade metoden för avskogningsskattning.

1
Skogsmask är ett digitalt rasterdataskikt som visar vilka områden som enligt Lantmäteriets allmänna kartor (i
skala 1:50 000 eller där denna inte finns, i skala 1:100 000) räknas som skogsmark.
2
ENFORMA är ett PC baserat system för att betrakta satellitbilder och göra skillnadsanalyser mellan
satellitbilder från olika år, det är speciellt anpassat till SVO’s Kotten system där avverkningsanmälningar
hanteras. ENFORMA utvecklades av Rymdbolagets fjärranlysgrupp inom ramen för ett EU projekt och
underhålls av samma grupp som numera heter METRIA Miljöanalys.
3
Vid stratifiering görs ett tätare sampelutlägg inom områden där det kan antas finnas mera förändringar,
skattningarna för olika strata vägs sedan samman.