Abstract

Tanken med denna handbok är den skall användas till att identifiera fältskiktsarterna i NILS i vegetativt tillstånd. Beskrivningarna utgår därför från växternas byggnad, med livsform och basala blad som huvudkaraktärer, och med betoning på kännetecken som kan ses under hela säsongen. Det förutsätts att användaren har grundläggande kunskaper i kärlväxters byggnad, men för några termer finns en ordförklaring. Växterna delas här in i grupper baserade på allmänt utseende och bladform (t ex "flytbladsväxter" och "örter med parbladigt sammansatta blad"). Inom grupperna presen­ teras de sedan i stort sett i sedvanlig systematisk ordning. De flesta arterna är säkert bekanta för inventerarna, men eftersom bestämningen till stor del måste gå ut på att utesluta växter som inte skall tas upp i NILS, har mycket möda lagts på att lista förväxlingsarter. Tanken är att man, när man stöter på en obekant växt i en provyta, snabbt med hjälp av några få karaktärer skall kunna placera den i rätt grupp, och sedan kunna kontrollera de kännetecken som ges för växter man misstänker att det kan vara. I början av varje grupp nämns också växter som återfinns under andra grupper, men som man under vissa förhållan­ den skulle kunna placera i den aktuella gruppen. Man bör även snegla på beskrivningarna av dessa växter. I beskrivningarna har viktiga karaktärer strukits under. Detta ger en snabb översikt över det som kännetecknar växten. De flesta växter går att bestämma enbart med dessa karak­ tärer, förutsatt att man fört dem till rätt grupp. Men ibland, särskilt om växten inte blommar, måste man syna fler detaljer. När man tror sig ha identifierat växten kontrollerar man också under Förväxlingsrisk Växter som där enbart har svenskt namn är fätskiktsarter i NILS som man kan läsa mer om på annan plats i denna bok. De som också har vetenskapligt namn omfattas inte av NILS eller räknas som buskar. För sådana växter finns det ibland en kort uppgift om utbredning. Det gör det bara om större delen av utbredningen inte sammanfaller med den växt texten handlar om. Ett exempel: under plattlummer finns två förväxlings­ arter, fjällummer och mattlummer. Båda har vetenskapligt namn, för de är inte NILs­ växter. Eftersom mattlummer överallt är en möjlig förväxlingsart preciseras ej utbredningen, men för fjällummer nämns det att den huvudsakligen finns i fjälltrakterna. Den som inven­ terar i södra Sverige kan alltså utesluta fjällummer som förväxlingsart. Ett stycke som kallas variation finns ofta med. Här nämns allt ifrån skillnader mellan arter eller underarter till uppgifter om frekventa hybrider och avvikande blomfärger. Avsik­ ten är att lista sådant som kan vara obekant för en inventerare, och därmed skulle kunna inverka på om huruvida växten skall räknas med i analysen. Några exempel: under fetknop­ par nämns att det finns både gul- vit- och rosablommande arter, eftersom en inventerare som blivit van vid att fetknoppar skall vara gula kan tro att vit fetknopp är en växt som inte skall räknas med; under revlummer beskrivs underarterna, eftersom det annars är risk att fjällformen uppfattas som någon ovidkommande art; under plattlummer nämns underarter­ na eftersom vissa floror räknar en av dem som en egen art, varför det finns risk att en inventerare med en sådan flora tror att växten skall uteslutas; under vattenpilört beskrivs både hur den ser ut när den växer i vatten och hur den ser ut på land, eftersom en inventerare som tidigare bara känner den från den ena miljön, inte för sitt liv kan föreställa sig att den växt han har framför sig också är en vattenpilört. Tyvärr är inte handboken illustrerad. Från början var det tänkt att den skulle vara det, men tiden räckte inte till. För att i någon mån kompensera för detta, hänvisas vid vruje art till Den Nordiska Floran (Mossberg, B., Stenberg, L. & Ericcson, S., Stockholm 1992). Hänvisningen skrivs som "DNF" följt av sidnummer. Namnsättningen följer den officiella, svenska namnlistan Förteckning över svenska kärl­ växter av Thomas Karlsson. (Svensk Botanisk Tidskrift 91: 241-560, dvs häfte 5/1997.). Dessutom finns andra svenska och vetenskapliga namn från de vanligaste flororna med som synonymer (inom parentes). Familjeindelningen följer Den Nordiska Floran. Detta för att man skall kunna slå upp beskrivningarna där. Växtfamiljemas karaktärer nämns nämligen inte i denna handbok. Utbredningskartorna har jag själv tecknat. De har förenklats och uppdaterats något från de kartor jag gjorde till Den Nordiska Floran. Det bör betonas att många ogräs och för­ vildade växter tillfälligt påträffats utanför de områden som markerats på kartorna. För sådana arter utgör särskilt i norr kartans gräns ofta en gissning. För några förvildade växter som jag tidigare inte karterat är kartorna mycket schematiska. Det gäller lupiner, jätte­ balsamin, och jätteloka + tromsöloka. För arter som klockljung och strandråg, som expanderar längs vägar, saknas säkert markeringar i en del områden där de nu finns, men hela den naturliga utbredningen finns med.

Keywords

vegetation; surveys

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
2004,
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet

UKÄ Subject classification

Forest Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/126036