Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 1999

Biomassafunktioner för trädfaktorer av tall, gran och björk i Sverige

Petersson, Hans

Abstract

I de nya landsomfattande skogliga konsekvensanalyserna – SKA 99 – genomförs en bred skoglig konsekvensanalys som under olika antaganden beträffande skogsskötsel samt skogsmarkens och skogens nyttjande på 100 års sikt bland annat skall belysa potentiell tillgång på skogsbränsle, kolbindning och näringsbalanser i skog. Projektet drivs i samverkan mellan Skogsstyrelsen, SLU, Statens Energimyndighet, Naturvårdsverket och NUTEK. I denna arbetsrapport dokumenteras biomassafunktioner vilka utgör underlag för beräkning av potentiell tillgång på skogsbränsle, kolbindning och kvävebalans i skogen. Biomassan predikteras för olika trädfraktioner av enskilda träd. Total mängd kol respektive kväve erhålls genom att multiplicera trädfraktioners torrvikt med konstanter. De biomassafunktioner som redovisas i denna rapport förväntas kunna användas vid framskrivning av biomassa i en simuleringsmodell. För att denna framskrivning skall bli realistisk bör biomassan beskrivas med en volym- och en densitetskomponent. Volymkomponenten bör vara korrelerad med t.ex. diameter-, höjd- och formuttryck, medan densitetskomponenten exempelvis bör vara korrelerad med variabler som beskriver trädets historiska tillväxt, konkurrenssituation och ålder. Jämfört med Marklunds biomassafunktioner som använts i tidigare avverkningsberäkningar har, för funktionerna i SKA 99, större vikt lagts vid att kunna analysera effekter av variabler korrelerade med densitetskomponenten. Materialet är samma som Marklund använt och biomassa avser torrvikt av olika trädfraktioner för trädslagen tall, gran och björk. De oberoende variabler som använts i funktionerna är (mätta i brösthöjd) stamdiameter, ålder och radietillväxt. Vidare har, baserat på en cirkelyta med tio meters radie, ståndortsindex, marktypen ”torvmark”samt lägesbestämmande variabler nyttjats som oberoende variabler. Materialet är insamlat med hjälp av stickprovsmetodik och det representerar stora delar av Sverige med träd från marker ägda av dåvarande Domänverket. Små träd, träd yngre än fem år mätt i brösthöjd, skog i höglägen och kustnära skog är inte representerade. I den använda simuleringsmodellen (HUGIN) avser skogstillståndet i utgångsläget all skogsmark och beskrivs utifrån Riksskogstaxeringens material inhämtat från cirkulära provytor. Minsta relevanta geografiska redovisningsenhet är av storleksordningen län, eller för stora län, länsdel. För dessa redovisas tillväxt, skogstillstånd, utförda åtgärder m.m. under normalt tio kommande tioårsperioder. Trädslagen tall, gran, contortatall, björk, bok, ek och övriga lövträd behandlas. Stamdiametrar skrivs fram med hjälp av Söderbergs grundytetillväxtfunktioner på grundval av träd, bestånds och ståndortsegenskaper. Eftersom vissa träd på provytan åldersmäts kan dessa egenskaper skattats för eller tilldelas övriga, enbart diametermätta, träd. Ståndortsindex, marktyp och geografiskt lägesbestämmande variabler bestäms vid utgångstillfället och förblir oförändrade under alla kommande perioder. En så kallad multiplikativ regressionsmodell har använts för att skatta biomassa. Tänkbara oberoende variabler har testats var för sig, ibland kombinerade, transformerade m.m. Stor vikt har lagts vid att utifrån data erhålla linjära samband mellan beroende och oberoende variabler i tvådimensionell form. Modellen har utifrån dessa tvådimensionella samband successivt byggts upp. Ibland har logiska variabler med förhållandevis låg signifikans inkluderats i modellen. Totalt har 22 funktioner framställts för att skatta torrvikt av stam inkl. bark, bark, barr, levande grenar, döda grenar, biomassa ovan stubbhöjd för tall, gran och björk och av stubb- och rotfraktion grövre än 5 cm och total biomassa för tall och gran. Biomassa-funktionerna har genomgått en rad statistiska tester. Högst spridning kring funktionen och lägst förklaringsgrad erhölls för funktioner som skattade torrvikt av döda grenar. Spridningen kring funktionen var 77% eller mer och förklaringsgraden lägre än 0.77. Spridningen kring funktionen för ”levande-gren” för björk var tämligen stor – 45%. Jämfört med Marklunds funktioner skattas generellt sett torrvikter tämligen likartat i utgångsläget medan skillnader i skattning ökar med ökande period i simuleringen. Partialsamband antyder att ”tillväxtsvariabeln” på ett rimligt sätt tycks fånga upp densitetskomponenten. Marklunds funktioner inkluderar ingen motsvarande variabel. Sammanfattningsvis kan konstateras att funktionerna väl uppfyller sitt syfte att skatta biomassa i projektet SKA 99. Materialet har god representativitet, statistiska antaganden är rimliga, funktionerna skattar med hög precision och de verkar vara flexibla för inter- och för extrapolering.

Keywords

pinus sylvestris

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
1999,
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet

UKÄ Subject classification

Forest Science

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/125892