Abstract

I många sammanhang är det av intresse att följa växt- och djurpopulationers utveckling över tiden. Även mängder av substrat, som olika organismer är beroende av, kan vara av intresse. Ett exempel på substrat i skogliga sammanhang är död ved i form av stående döda träd eller lågor. Med "population" avses i det följande ett antal växt-eller djurindivider eller ett antal individuella substrat. Populationen befinner sig i ett geografiskt avgränsat område. En populations storlek kan bestämmas genom totalräkning eller skattas genom ett stickprovs­ förfarande. Bestämningen eller skattningen kan utföras vid olika tidpunkter varvid en uppskattning av populationens förändring erhålls. Vanligen är totalräkning otänkbart på grund av begränsade resurser varför man är hänvisad till olika stickprovsförfaranden. För populationer med en viss rumslig utbredning inom ett geografiskt avgränsat område finns en mängd tänkbara stickprovsförfaranden, dvs inventeringsmetoder. Vanligen lokaliseras provytor av viss form och storlek inom området ifråga och individerna inom dessa registreras. Alternativt registreras inte samtliga individer inom provytan utan en registrering av förekomst/ej förekomst utförs istället. Anta att populationsstorleken skattas genom ett stickprovsförfarande vid två tidpunkter. Möjligheterna att uttala sig om huruvida en förändring av populationsstorleken har skett eller ej, beror då av noggrannheten i skattningarna vid respektive tidpunkt och eventuellt av korrelationen mellan skattningarna vid de två tillfällena. För att studera kostnadseffektiviteten för olika inventeringsmetoder för detektering av populationsförändringar har en simulator konstruerats (Lämås & Ståhl 1997). Simulatorn består av tre enheter. Med den första enheten, populationssimulatorn, genereras dels populationen vid en första tidpunkt, dels en förändring av populationen till en senare tidpunkt. Populationens beskaffenhet i utgångsläget samt avgång och tillkomst av individer kan styras med avseende på både täthet (antal individer per arealenhet) och den rumsliga fördelningen. Beskrivningar av populationen vid respektive tidpunkt, samt en "förändringsbild" av populationen genereras. Inventeringar kan sedan utföras med den andra enheten, inventerings­ simulatorn. Ett inventeringsförfarande simuleras upprepade gånger och antalet individer (om det gäller populationenen vid en tidpunkt) eller förändring i individantal (om det gäller en förändringsbild) skattas. Variansen för individantal eller förändring i individantal skattas sedan som variansen för de skattade värdena i simuleringarna. Förfarandet kallas vanligen Monte­ Carlo-simulering. Kostnaden för inventering erhålls genom att tidsåtgången först beräknas varefter denna multipliceras med kostnaden per tidsenhet. Tidsåtgången erhålls genom att tidsåtgångar för alla ingående delmoment specificeras. Med den tredje enheten, den grafiska enheten, kan en bild av enbart populationen eller populationen tillsammans med utfall av inventeringen (läge för provytor eller bälten samt resultatuppgifter) erhållas. Simulatorn hanterar tre inventeringsmetoder; bältesinventering, cirkelyteinventering och kvadratyteinventering. Används förändringsbilden av populationen så motsvarar inventeringen en inventering med fasta provytor eller bälten, dvs samma lägen vid vid båda tidpunkterna. För registrering av förekomst kan kvadratiska ytor delas in i mindre delytor, "sub-kvadrater", och bälten delas in i bältessegment I föreliggande arbetsrapport ges ett antal exempel på analyser som kan utföras med simulatorn. Följande exempel ges: • Studie l: Samband mellan precision och kostnad vid skattning av antalsförändring med bältesinventering och cirkelyteinventering. • Studie 2: Permanenta eller tillfälliga bälten för att erhålla viss precision i skattning av förändring i individantaL • Studie 3: Styrkan i detektering av förändringar i individfattiga populationer via bältesinventering. • Studie 4: Styrkan i detektering av förändring via räkning och via registrering av förekomst. Exemplen gör inte anspråk av att vara uttömmande studier av respektive problemområde utan syftar till att påvisa intressanta områden och problem i samband med populationsförändringar. Vid simuleringar av inventeringar var antalet upprepningar i samtliga fall 300.

Keywords

plant population

Published in

Arbetsrapport / Sveriges lantbruksuniversitet, Institutionen för skoglig resurshushållning
1997,
Publisher: Institutionen för skoglig resurshushållning, Sveriges lantbruksuniversitet

SLU Authors

• Ståhl, Göran

  • Department of Forest Resource Management, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Forest Science


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/125903