Open access publications in the SLU publication database

Abstract

I många sammanhang är det av intresse att följa växt- och djurpopulationers utveckling över
tiden. Även mängder av substrat, som olika organismer är beroende av, kan vara av intresse.
Ett exempel på substrat i skogliga sammanhang är död ved i form av stående döda träd eller
lågor. Med "population" avses i det följande ett antal växt-eller djurindivider eller ett antal
individuella substrat. Populationen befinner sig i ett geografiskt avgränsat område.
En populations storlek kan bestämmas genom totalräkning eller skattas genom ett stickprovs­
förfarande. Bestämningen eller skattningen kan utföras vid olika tidpunkter varvid en
uppskattning av populationens förändring erhålls. Vanligen är totalräkning otänkbart på grund
av begränsade resurser varför man är hänvisad till olika stickprovsförfaranden. För
populationer med en viss rumslig utbredning inom ett geografiskt avgränsat område finns en
mängd tänkbara stickprovsförfaranden, dvs inventeringsmetoder. Vanligen lokaliseras provytor
av viss form och storlek inom området ifråga och individerna inom dessa registreras.
Alternativt registreras inte samtliga individer inom provytan utan en registrering av
förekomst/ej förekomst utförs istället.
Anta att populationsstorleken skattas genom ett stickprovsförfarande vid två tidpunkter.
Möjligheterna att uttala sig om huruvida en förändring av populationsstorleken har skett eller
ej, beror då av noggrannheten i skattningarna vid respektive tidpunkt och eventuellt av
korrelationen mellan skattningarna vid de två tillfällena.
För att studera kostnadseffektiviteten för olika inventeringsmetoder för detektering av
populationsförändringar har en simulator konstruerats (Lämås & Ståhl 1997). Simulatorn
består av tre enheter. Med den första enheten, populationssimulatorn, genereras dels
populationen vid en första tidpunkt, dels en förändring av populationen till en senare tidpunkt.
Populationens beskaffenhet i utgångsläget samt avgång och tillkomst av individer kan styras
med avseende på både täthet (antal individer per arealenhet) och den rumsliga fördelningen.
Beskrivningar av populationen vid respektive tidpunkt, samt en "förändringsbild" av
populationen genereras. Inventeringar kan sedan utföras med den andra enheten, inventerings­
simulatorn. Ett inventeringsförfarande simuleras upprepade gånger och antalet individer (om
det gäller populationenen vid en tidpunkt) eller förändring i individantal (om det gäller en
förändringsbild) skattas. Variansen för individantal eller förändring i individantal skattas sedan
som variansen för de skattade värdena i simuleringarna. Förfarandet kallas vanligen Monte­
Carlo-simulering. Kostnaden för inventering erhålls genom att tidsåtgången först beräknas
varefter denna multipliceras med kostnaden per tidsenhet. Tidsåtgången erhålls genom att
tidsåtgångar för alla ingående delmoment specificeras. Med den tredje enheten, den grafiska
enheten, kan en bild av enbart populationen eller populationen tillsammans med utfall av
inventeringen (läge för provytor eller bälten samt resultatuppgifter) erhållas.
Simulatorn hanterar tre inventeringsmetoder; bältesinventering, cirkelyteinventering och
kvadratyteinventering. Används förändringsbilden av populationen så motsvarar inventeringen
en inventering med fasta provytor eller bälten, dvs samma lägen vid vid båda tidpunkterna. För
registrering av förekomst kan kvadratiska ytor delas in i mindre delytor, "sub-kvadrater", och
bälten delas in i bältessegment
I föreliggande arbetsrapport ges ett antal exempel på analyser som kan utföras med simulatorn.
Följande exempel ges:
• Studie l: Samband mellan precision och kostnad vid skattning av antalsförändring med
bältesinventering och cirkelyteinventering.
• Studie 2: Permanenta eller tillfälliga bälten för att erhålla viss precision i skattning av
förändring i individantaL
• Studie 3: Styrkan i detektering av förändringar i individfattiga populationer via
bältesinventering.
• Studie 4: Styrkan i detektering av förändring via räkning och via registrering av förekomst.
Exemplen gör inte anspråk av att vara uttömmande studier av respektive problemområde utan
syftar till att påvisa intressanta områden och problem i samband med populationsförändringar.
Vid simuleringar av inventeringar var antalet upprepningar i samtliga fall 300.