Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Som ett led i den landsomfattande Konsekvensanalysen SKA 99 har Läge och Trender i
1990-talets Skogsskötsel kartlagts.
Syftet med denna del av Delprojektet är att kartlägga hur Skogsskötsel och Naturvård i
Skogsbruket har bedrivits under 1990-talet. Resultaten från denna Kartläggning ska sedan
utgöra grunden för Uppdatering av Hugin-Systemets skötselförutsättningar samt bilda un­
derlag för Scenarier och Analyser inom ramen för SKA 99.
Statistik från Skogsstyrelsen, Riksskogstaxeringen och Naturvårdsverket har bildat under­
lag för denna Rapport.
Andelen självföryngring ökade kraftigt från ca 15% under 1980-talet till knappt hälften av
den föryngrade Arealen 1993-94. Därefter har den legat kring 40%. Självföryngringen har
ökat i hela Landet och för alla Ägare, dock mest hos privata. Ca 20% av den Mark som själv­
föryngrades 1997 har bedömts olämplig för denna Metod. I takt med att Självföryngringen
ökat har Skogsodlingen och Markberedningen minskat - dessa Metoder har dock ökat något
de senaste åren.
Arealen som röjts har minskat sedan mitten av 1980-talet. Röjningsbehovet har ökat sedan
1993. Jämför man den faktiska Röjningen med det skattade behovet röjer övriga Ägare nå­
got mer än privata. Beträffande Röjningarnas utförande har Röjningstidpunkten senarelagts
hos privata Ägare efter 1995. Lövandelen efter röjning har ökat, både hos privata och öv­
riga Ägare.
Gallringsarealen hos privata Ägare i södra Sverige har minskat, vilket speglas av att det
skattade Gallringsbehovet för denna kategori har ökat sedan 1993. Övriga Ägare i norra
Sverige - men även privata i Bo 2 -har däremot gallrat större Arealer. Tidpunkten för se­
nare Gallringar har förskjutits något mot högre åldrar under 1990-talet, främst i norra Sve­
rige. Volymuttaget vid Gallring har ökat, både hos privata och övriga Ägare. Generellt har
Gallringsstyrkan ökat, men torra Träd och Vindfållen Gallras betydligt svagare under mitten
av 1990-talet. Övriga Ägare gallrar även Lövträd något svagare. Låggallringen har minskat i
omfattning och ersatts av mera Kron- och Höggallring. Förändringen är störst för övriga
Ägare i norra Sverige.
Arealen föryngringsavverkning för landet har varit relativt stabilt sedan 1983, kring
200 000 ha. Uttaget per ha vid Föryngringsavverkning har ökat i Bo
l och 2. Lövträdsan­
delen av uttaget har minskat i hela landet. En allt större del av Föryngringsavverkningen
består av medelgrova Träd. Uttaget av såväl grova som klena Träd har minskat. Den genom­
snittliga åldern vid Föryngringsavverkning har sjunkit i södra Sverige under 1990-talet.
Både gödsling och Dikning har minskat kraftigtjämfört med nivåerna under 1980-talet.
Skogsbrukets avsättningar av Skogsmark för Naturvårdsändamål ökar i rask takt. Till år
20
l O beräknas 11-16% av Skogsmarksarealen lämnas orörd eller skötas med Naturanpas­
sade metoder. Jämfört med 1996 innebär detta att ytterligare 6-11% av den brukade
Skogsmarken lämnas orörd eller sköts med Naturanpassade metoder. Den lägre siffran gäl­
ler för privata Ägare i norra Norrland och den högre är ett genomsnitt för landets övriga
Ägare. Till detta skall läggas 1-2% som planeras ingå i nya Naturreservat. 1996 års be­
fintliga Nationalparker, Naturreservat, Domänreservat, Biotopskydd och Naturvårdsavtal
motsvarade knappt 4% av Skogsmarksarealen.