Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Denna studie behandlar Riksskogstaxeringens och ståndortskarteringens förutsättningar att
beskriva mark, vegetation och trädbestånd i skogliga avrinningsområden. Utredningen är en
del av länsstyrelsemas uppbyggnad av regionala miljöövervaknings system.
I rapporten granskas förutsättningarna att beskriva tillståndsförändringar för ett antal miljöbe­skrivande variabler inom Öreälvens avrinningsområde, Västerbottens län. Inflytandet av olika
förtätningar av stickprovet samt satellitfjärranalys belyses ur ett kostnads- och noggrannhets­perspektiv.

Resultaten kan sammanfattas enligt följande:

Stickprovstätheten i Riksskogstaxeringens och ståndortskarteringens befintliga fältinventering
räcker generellt sett inte till för miljö övervakning på avrinningsområdesnivå. Upplösningen blir för låg. Tillräckligt statistiskt underlag för att påvisa 20%-iga förändringar föreligger en­dast för ett fåtal variabler inom Öreälvens avrinningsområde. Tre alternativa förslag g e s för att förbättra upplösningen:

• Generell förtätning av fältinventeringen ger en god upplösning för alla testade variabler, dock inte tillräcklig för att skatta omfattningen av utförda skogsbruksåtgärder. Årlig kost­nad för alternativet är drygt 500 000 kr.

• Befintlig fältinventering kombinerad med satellitfjärranalys ger möjlighet att följa arealen
skogsmark, myr, barr-/lövskog o ch slutavverkning, samt volymer och biomassa för barr-/lövträd. Förslaget innefattar ej markkemi, vilket kan vara en viktig begränsning. Me­toden är klart billigast, 30 000 kr per år.

• Förtätad fältinventering kombinerad med satellitfjärranalys ger nästan lika god variabel­
täckning som vid generell förtätning, samt ger med fjärranalysens hjälp möjlighet att följa
slutavverkningen. Förslaget innefattar även markkemi. Alternativets årliga kostnad blir
knappt 250 000 kr.

Färdiga metoder finns i dag utarbetade för samtliga alternativ. Observera dock att inga färdiga
produktionsrutiner i dagsläget finns framtagna för de två alternativen där satellitfjärranalys in­
går. Visst utvecklingsarbete krävs därför för att dessa alternativ ska kunna realiseras.

Användning av satellitfjärranalys bedöms ha en naturlig roll vid milj öövervakning i skogliga
avrinningsområden. Riksskogstaxeringens provytor är dessutom ett mycket lämpligt refe­rensmaterial vid klassificering av satellitbilder.

Några viktiga fördelar med att använda satellitfjärranalys vid milj öövervakning av skogliga
avrinningsområden:
• Ger yttäckande och objektvis information.
• Möjliggör skattningar för mindre avrinningsområden.
• Möjliggör kostnadseffektiva skattningar bl.a. för arealen utförda slutavverkningar samt arealer och volym av barr-/lövskog.

Några nackdelar med satellitfjärranalys:
• Möjliggör skattningar för ett fårre antal variabler än fåltinventeringen.
• Relativt ny teknik som kräver ytterligare utvecklingsarbete.
Slutligen föreslås att provverksamhet förläggs till ett antal lämpliga avrinningsområden i lan­
det. Syftet med testema är att upprätta ändamålsenliga miljöövervakningsrutiner för skogliga
avrinningsområden, baserade på Riksskogstaxeringens provytor och satellitfjärranalys.