Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Riksskogstaxeringen och Ståndortskarteringen utgör tillsammans de enda objektiva och regel­
bundet återkommande Inventeringarna av Skog, Skogsmark och Vegetation i Sverige. Resulta­ten utgör en viktig del av underlaget for Miljöövervakningen av Landekosystemen.
Ståndortskarteringen Inventerade under Perioden 1983-87 ca 23500 av Riksskogstaxeringens fasta Provytor över hela Landet. Från och med 1993 och fram till 1997 har ungefår hälften av dessa Återinventerats för första gången. Återinventeringsintervallet är ca lO år.
Ett viktigt syfte med Inventeringen är att Studera Vegetationens sammansättning och variation över tiden. Tidigare bearbetningar av Ståndortskarteringens Vegetationsdata har rört tillståndet på 1980-talet. Syftet med denna Arbetsrapport är att preliminärt granska vilka forändringar som inträffat mellan 80- och 90-talet, samt att Dokumentera erfarenheter om hur Data ska utvärderas för att undvika felaktiga slutsatser. Tonvikten ligger därför på att granska och värdera jämförbarheten mellan den l :a och den 2:a Inventeringen. Tolkningar och förklaringar av Resultaten mot bakgrund av möjliga verkliga förändringar i t.ex. Skogsskötsel, Deposition av Luftföroreningar, Viltbete och Klimatvariationer har inte gjorts. Ett drygt 50-tal vanliga Arter eller Artgrupper i Skogsmark har Studerats. Utvärderingar av forändringar i förekomst och täckningsgrad har genomfarts.
På grund av att vissa ändringar i definitioner genomfarts, samt att det finns skäl att tro att
Artkunskaper och bedömningsgrunder i någon mån kan ha varierat mellan Inventeringar, ges
följande Rekommendationer for tolkningen av Resultaten.
• Resultat som baseras på Registreringar av förekomst/ej förekomst av mer eller mindre
omisskännliga Arter/Artgrupper kan betraktas som relativt säkra, förutsatt att Artenl/
Artgruppen ej berörts av ändringar i design eller definition.
• Resultat som baseras på Registreringar av förekomst/ej förekomst för Arter som är svåra att känna igen, eller for vilka Design eller Definitioner ändrats mellan Perioderna bör tolkas
med viss reservation.
• Resultat som rör forändringar i täckning bör tolkas med stor forsiktighet Här krävs
förfinade och fördjupade Studier för att avgöra i vilken utsträckning konstaterade forändringar är att hänföra till forändrad praxis vid bedömningen eller till verkliga förändringar.
Bearbetningarna gav följande resultat:
• Vad gäller förekomst på Provytor har 37 av de 52 studerade Arternalartgrupperna ökat
signifikant. Flertalet förändringar är begränsade och endast 9 av Arterna har ökat med mer
än 3%. Endast 7 av Arterna har minskat i förekomst-ingen av dessa signifikant.
• Gräs, Ekorrbär, Blåbär, Lingon, Ljung och Vitmossor är exempel på Arter/Artgrupper där
förekomsten har ökat betydligt.
• Som en kontrast till ökningen av andelar Provytor med förekomst minskar flertalet Artersl­
Artgruppers täckning. En strikt tolkning av Resultaten skulle alltså vara att de studerade
Arterna spridit sig över större Områden (till flera Provytor), samtidigt som deras lokala ut­
bredning minskat. Arealerna där Fält- och Bottenskikt saknas har ökat. Det finns flera Fak­
torer som indikerar att de observerade Forändringarna i täckning behöver utredas
ytterligare.
• Studien visar att det i en del Moment finns svårigheter att hålla Inventeringsmetod och
Observationer konstanta över tiden, trots att stora ansträngningar lagts ned på Utbildning
och Kalibrering av Fältpersonalen.
Utöver de Resultat om förändringar som redovisas, lämnas även Förslag om fördjupade
Analyser. De aktuella Resultaten bör alltså betraktas som preliminära. Viktiga Frågor för fortsatt utredning rör hur eventuella systematiska skillnader i bedömning ska kunna identifieras och korrigeras. Materialet bör sedan utvärderas mot bakgrund av hur viktiga Omvärldsfaktorer kan tänkas ha bidragit till förändringar i Vegetationen, t.ex. Skogsskötsel, Deposition av Luftföroreningar, Viltbete och Klimatvariationer. Andra intressanta Analyser är sådana där varierande bedömningsgrunder över tiden inte är lika allvarliga. Det kan röra jämförande Studier av förändringar i olika Skogstyper, efter olika Skogsskötsel, inom och utom Områden med kraftig Nedfallsbelastning, mellan Skog i olika Åldersklasser, etc.