Abstract

Det finns drygt 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige, varav mer än 1,9 miljoner tillhör villor och andra småhus, 675 000 tillhör fritidshus och över 50 000 utgörs av kolonilotter. Den totala trädgårdsytan uppskattas till 320 000 hektar varav hälften av arealen kan antas ha bra förutsättningar för odling. Antalet trädgårdar har ökat med omkring 130 000 och trädgårdsarealen med 20 000 hektar de senaste tolv åren. Av landets omkring 4,6 miljoner hushåll antas nära hälften eller totalt omkring 5,5 miljoner människor bo i småhus med tillgång till trädgård. Av alla barn under 16 år kan omkring 70 procent antas bo i en bostad med trädgård. I tätorterna utgör fastigheter med småhus en tredjedel av tätorternas areal. Knappt hälften eller 46 procent av landets befolkning har tillgång till fritidshus. Sammantaget beräknas 70 procent av befolkningen – eller 6,6 miljoner invånare – ha möjlighet att odla i anslutning till småhus, fritidshus eller på kolonilott. Trädgårdsskötsel är den vanligaste fritidssysselsättningen utomhus e!er promenader. Det är 71 procent eller drygt fem miljoner av befolkningen i åldern 16–84 år som ägnar sig åt trädgårdsarbete någon gång under året. Drygt 45 procent eller 3,2 miljoner invånare ägnar sig åt trädgårdsarbete mer än tjugo gånger per år och 19 procent eller knappt 1,4 miljoner invånare mer än 60 gånger per år. Tendensen över tid är att den totala andelen av befolkningen som någon gång trädgårdsarbetar under året håller sig på en jämn, hög nivå medan andelen som trädgårdsarbetar oftare ökar något. Trädgårdsarbete är vanligt förekommande inom alla sociala grupper i Sverige. Att ofta trädgårdsarbeta ökar med åldern fram till 74 år. Både män och kvinnor trädgårdsarbetar i ungefär samma omfattning men fler kvinnor trädgårdsarbetar mer än 60 gånger per år. Trädgårdsaktiviteten är högst i Hallands län och lägst i storstadsregionerna. Uttalat intresserade för trädgårdsarbetet är knappt 42 procent eller tre miljoner av befolkningen i åldern 15–79 år. Knappt hälften av kvinnorna och en tredjedel av männen är intresserade av trädgård. En intressefördelning mellan könen som även bekräftas av landets trädgårdsrådgivare. Mest intresserad av trädgård är man i Kalmar och Gotlands län. Efter andra världskriget har fritidsodlandet allt mer inriktats mot blommor och prydnadsväxter, vilka idag tillsammans med gräsmattor är de dominerande inslagen i våra trädgårdar. Bland trädgårdsägarna är intresset för prydnadsväxter och trädgårdsdesign stort. Viljan att odla nyttoväxter ökar, om än i mindre omfattning, hos fler trädgårdsägare. Enligt en undersökning av agronomstudenter vid Sveriges lantbruksuniversitet odlas ätliga grödor i 88 procent av hushållen i Sverige. Då är även odling på fönsterbräda och balkong inräknad. Hela 73 procent odlar kryddgrönt. Vanliga enskilda grödor är vinbär, rabarber och äpple som över 50 procent odlar i någon utsträckning. Som färska produkter äter fritidsodlaren mest av äpplen, potatis, tomat, plommon, sallat och rabarber. Fritidsodlingen har potential att producera uppemot 700 000 ton ätliga grödor till ett värde av 30 miljarder kronor. Endast omkring 20 procent av denna kapacitet konsumeras och tas tillvara av fritidsodlarna. De viktmässigt största grödorna är äpple, vinbär och potatis. Konsumtionen av egna produkter motsvarar ungefär 9 procent av den totala konsumtionen av motsvarande produkter i landet, vilket är något mindre än för 15 år sedan. Fritidsodling av äpple, vinbär, krusbär, hallon och rabarber är större än den yrkesmässiga odlingen i landet. Det odlas mycket potatis i våra trädgårdar men betydligt mindre än i yrkesodlingen. Fritidsodlingen utgör en betydande reservkapacitet för livsmedelsproduktion i en krissituation. Enligt Statistiska centralbyråns nationalräkenskaper år 2010 skattas hushållens inköp av produkter för trädgården till knappt 13 miljarder kr. Inom trädgårdsbranschen skattas motsvarande omsättning till ungefär 14 miljarder kronor varav 1 miljard utgörs av plantskoleväxter. Efterfrågan på färdiga produkter och stora plantor ökar på bekostnad av mindre. Försäljning av frukt- och bärväxter ökar. Både för enskilda fritidsodlare och för samhället har fritidsodlingen en stor betydelse som inte låter sig mätas i pengar. Hit hör bland annat fritidsodlingens stora rekreationsvärde och betydelsen för folkhälsan i form av motion och konsumtion av trädgårdsprodukter. Vidare kan nämnas trädgårdarnas estetiska och miljömässiga betydelse, vilket kan vara allt från uppväxtmiljö för barn till betydelsen för den biologiska mångfalden. Odling är en pedagogisk resurs för ökad förståelse för naturen och de ekologiska sambanden. Närproducerat kan ge miljöfördelar samtidigt som intresset för trädgård är en bra grund för social utveckling, vilket är viktigt i många av de nya stadsodlingsprojekten i våra större städer. Sammanfattning Trädgårdsarbete är den vanligaste fritidssysselsättningen utomhus efter promenade.

Keywords

Home gardening; Urban and peri urban farming

Published in

Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie
2012, number: 2012:8
ISBN: 978-91-87117-07-7
Publisher: Fakulteten för landskapsplanering, trädgårds- och jordbruksvetenskap, Sveriges lantbruksuniversitet

UKÄ Subject classification

Horticulture

Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/78900