Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)

Report2011Open access

Närsaltstrender i dräneringsvatten från observationsfälten 1988-2009

Ulen, Barbro; von Brömssen, Claudia; Johansson, Göran; Torstensson, Gunnar; Stjernman Forsberg, Lovisa

Abstract

Inom programmet Observationsfält på åkermark undersöks avrinning, växtnäringsutlakning och odlingsåtgärder på ett antal fält (13 st) som ingår i lantbrukarens normala drift. Programmet ingår i den nationella miljöövervakningen av jordbruksmark med Naturvårdsverket som ansvarig myndighet, och med SLU som ansvarig utförare. Mann-Kendall test har använts för att utvärdera om läckaget av kväve och fosfor minskat sedan 1988, det år då alla fält började vara i drift. Testet har anpassats till den manuella provtagning som skett var 14:e dag ’Mann-Kendall-biweekly’ sedan programmet startade.

Det har skett en statistiskt säker minskad trend (3% per år) av koncentrationerna nitratkväve (NO3-N) från två av fälten. Ett av dessa får sedan 1993 inte längre någon stallgödsel, har vissa år haft reducerad jordbearbetning eller endast vårplöjning, och alla trädor har brutits sent under säsongen under senare år. Det andra fältet med minskande kvävekoncentrationer har odlats med fånggröda kombinerat med vårplöjning sedan 1999 så ofta det varit möjligt i växtföljderna. Dessutom beräknades en minskad trend av löst reaktiv fosfor (DRP) från det senare fältet och ett annat fält. Båda har haft en ogödslad träda som en inre skyddszon på den del av fältet där dräneringsledningarna mynnar ut, den ena under åren 1999–2010 och den andra sedan 2001.

Det beräknades ingen statistiskt säker trend i någon riktning för totalfosforhalten i dräneringsvattnet från något av de 13 fälten. Det fanns en ökande trend av löst reaktiv fosfor i dräneringsvattnet från ett fält som fått ökande fosforgödsling. Fosforgödslingen under den senaste perioden har skett nästan varje år, även åren efter potatis och sockerbetor. Den generella fosfornivån i detta dräneringsvatten är emellertid låg (4– 13 µg L-1 ), sannolikt beroende på att både matjorden och alven har en hög kapacitet att binda (sorbera) fosfor till ytan av jordpartiklarna.

Eftersom närsaltskoncentrationerna är så starkt beroende av väder och klimatförändringar är det inte förvånande att antalet funna trender som varit statistiskt säkra var begränsade. Resultaten visar betydelsen av långtidsövervakning av kvalitén på det vatten som lämnar jordbruksfälten.

Keywords

kväve; fosfor; observationsfält

Published in

Ekohydrologi
2011, number: 129
Publisher: Institutionen för mark och miljö, Sveriges lantbruksuniversitet