Open access publications in the SLU publication database

För att få kött måste man slakta djur. I Sverige slaktas omkring 450 000 nötkreatur varje år; 2011 slaktades 93% av dessa på de 16 största nötslakterierna i landet. Bibehållen djurvälfärd vid storskalig slakt av djur ställer stora krav på utföraren. Med god djurvälfärd menas att hänsyn har tagits till djurens biologiska förutsättningar och subjektiva upplevelse samt att de ges möjlighet att anpassa sig till omgivningen. Tidigare forskning visar att inredningens utformning har betydelse för djurens välfärd. Otillräcklig belysning eller branta nivåskillnader där djuren ska gå kan göra att de stannar, och hala eller slitna golv ökar risken för att djuren halkar. Tidigare forskning visar också att djur kan bli stressade av hantering och att det finns ett samband mellan skötarnas attityd och beteenden gentemot djuren. I vissa fall kan inredningens utformning påverka skötarnas möjligheter att hantera djuren på ett korrekt sätt; höga väggar i drivgångar kan försvåra drivning framåt och skarpa svängar som gör att djuren stannar upp kan göra att skötarna driver djuren hårdare för att alls få dem att gå.

Syftet med studierna i den här avhandlingen var att med en tvärvetenskaplig ansats beskriva och analysera interaktioner mellan djur och människa vid storskalig slakt av nötkreatur, för att identifiera viktiga faktorer för en god djurvälfärd. I avhandlingens första studie observerades och registrerades definierade beteenden hos slumpmässigt utvalda djur och de skötare som hanterade dessa djur på slakteriet. I den andra studien samlades data in dels genom etnografiska beskrivningar, där händelser som involverade djur och skötare beskrevs av observatörerna i fri text, dels genom intervjuer av skötare och slakteriledning.

Resultatet visar att ett antal djur drivs in och bedövas utan att de utför några av de specifikt studerade beteendena eller får några av de studerade skötarbeteendena riktade mot sig. Ett fåtal djur utförde eller fick ta emot många beteenden, men de beteenden som bedömdes vara mest negativa för djurens välfärd observerade endast ett fåtal gånger. Många av skötarbeteendena utfördes av ett fåtal skötare, och en del olämpliga beteenden såsom upprepad användning av elpåfösare observerades. Ett tema som återkom i de etnografiska beskrivningarna och i intervjuer med skötare och ledning kan beskrivas med ordet "flyt", vilket innebar att arbetet flöt på utan några oönskade avbrott. För ledningen var flyt viktigt för effektivitet i produktionen. För slaktarna var det, som i de flesta jobb, viktigt med flyt i arbetet för att de skulle vara nöjda med arbetsdagen. Något som i hög grad påverkar flytet i arbetet är djurflödet, vilket också kan ha stor påverkan på djurvälfärden. Ett ojämnt djurflöde observerades vid flera tillfällen, och många av de observerade beteenden som utfördes av skötarna uppfattades som otåliga.

Slutsatsen är att god planering av inkommande slakttransporter samt inredning anpassad till både djur och människor är viktiga faktorer för en god djurvälfärd. En ändamålsenlig inredning kan förenkla drivningen av djuren samt främja ett jämnt djurflöde och därmed ett bra arbetsflyt. Rutiner och metoder för att driva djur till slakt behöver ses över och diskuteras för att minimera onödig eller hård drivning av djuren.