Epsilon Open Archive

Granbarkborren är en av våra värsta skadegörare på levande skog. På den europeiska kontinenten har den dödat mer än 30 miljoner m³ av gran efter flera omfattande stormfällningar under 1990-talet. Under det senaste utbrottet i Sverige dödades mer än 3,5 miljoner m³ gran (2006-2010). Utbrottet utlöstes av stormen Gudrun som i januari 2005 blåste ner närmare 75 miljoner m³ skog. Stormen som var den värsta i modern tid kvarlämnade stora mängder vindfällen och brutna träd. Det krävdes omfattande insatser för att förhindra förluster i virkesvärde och minska risken för skador orsakade av granbarkborrar.

För att effektivt kunna förebygga och bekämpa skador av granbarkborrar krävs kunskap om vilka regionspecifika temperatursummor som fordras för svärmning och uppkomst av en ny generation. Granbarkborren börjar svärma på våren. Enligt mina resultat sker detta efter en uppvärmningsperiod på 50 daggrader (dd) > 5°C och när dagstemperaturen når över 18°C. Under svärmningen flyger baggarna på jakt efter lämpligt yngelmaterial såsom vindfällen eller stående granar med nedsatt försvar. Mer än 50 % av svärmningen i södra Sverige ägde rum efter mitten av juni och den pågick en bra bit in i augusti, vilket är längre än vad man tidigare har trott.

De senaste 30 åren har första dag med temperaturförhållanden lämpliga för granbarkborrens svärmning tidigarelagts ca två veckor i Sverige, vilket innebär svärmning i slutet av april istället för mitten av maj i södra Sverige.

Efter parning och äggläggning lämnar föräldradjuren värdträdet för att svärma en andra gång och anlägga en eller flera syskonkullar. Den första syskonkullssvärmningen skedde i slutet av maj vid en temperatursumma av 122 dd > 5°C, knappt en månad efter första svärmning i södra Sverige. Andelen föräldradjur som hann lämna träden innan säsongens slut var lägre i träd som angripits senare på säsongen. I stort sett alla föräldradjur lämnade träden som angrips vid första svärmningen i maj. I sena angrepp som skedde i början av juli lämnade endast en femtedel av föräldradjuren träden. Dessutom, i de värdträd som angripits sent lämnade föräldradjuren träden vid en anmärkningsvärt högre temperatursumma (400 dd > 5 °C).

Den nya generationen baggar började lämna sina värdträd redan i slutet av juni, ca två månader efter första svärmning (se figur), vid en temperatursumma av 437 dd > 5°C. Vid slutet av säsongen hade en högre andel av den nya generationen lämnat träd som angripits vid den första svärmningen i maj (75 %) i jämförelse med träd angripna i början av juli (15 %).

Den höga andelen föräldradjur som lämnar sina värdträd och en omfattande flygaktivitet i juli som inkluderade ljusfärgade baggar från den nya generationen, visar att syskonkullar och en påbörjad andra generation är vanligt förekommande, även under rådande klimat i södra Sverige.

Med vetskapen om när angreppen av granbarkborrarna skett och med hjälp av ovan nämnda temperatursummor är det möjligt att förutsäga ungefär när och hur stor andel av föräldradjuren som går ut för att anlägga en syskonkull och när och hur stor andel av den nya generationen som lämnat värdträdet. Detta är viktigt för skogsbrukaren att veta, för att i rätt tid innan syskonkull och den nya generationen kryper ut, kunna forsla bort angripet virke och oskadliggöra barkborrarna.