Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2012

Branschbeskrivning Trädgård : område hortikultur, utemiljö och fritidsodling

Ekelund Axelson, Lena; Johnson, Lena; Lundqvist, Susanna; Persson, Bengt; Sandin, Håkan; Schroeder, Håkan; Sunding, Anna; Christensen, Inger; Larsson, Gunnel; Björkman, Lise-Lotte

Abstract

Det finns ett stort behov av att få kunskap om trädgårdsbranschens omfattning och betydelse.Här innefattas hortikulturell primärproduktion, utemiljöbranschen och fritidsodlingen. Branschen beskrivs bland annat i termer av arealer, antal företag, värdet i primärproduktionsledet, värdet i slutkonsumentledet, antal helårsanställda, antal säsongsanställda, forskningsvolym och utbildningsplatser. Hortikultur, trädgårdsodling karaktäriseras av ett stort antal trädgårdsväxtslag vilka intensivodlas till föda, för medicinskt eller industriellt bruk eller för estetisk användning i trädgård, park eller landskap (www.ne.se) och är också den interdisciplinära vetenskapliga plattform som är en nödvändig förutsättning för en kunskapsbaserad utveckling i trädgårdsbranschen. Den samlade produktionen av varor och tjänster inom trädgårdsbranschen, dvs. hortikulturell primärproduktion och utemiljötjänster, bedöms omfatta ca 30 miljarder kronor, fördelat på ca 7 miljarder i hortikulturell produktion av potatis, frukt, bär, grönsaker, svamp, prydnadsväxter och plantskoleväxter och ca 22 miljarder kronor av utemiljötjänster. Av värdet på hortikulturell primärproduktion, den första delen av trädgårdsbranschen, utgör ätliga produkter ungefär 70 % och prydnadsväxter samt småplantor/sticklingar 30 %. 70 % är fältodlade produkter och 30 % växthusodlade. Denna produktion sker på ca 50 000 hektar och sysselsätter motsvarande runt 8000 årsverken. Produktionen sker i ca 6000 företag. Ungefär 12 % av företagen har växthusproduktion och 90 % av antalet företag är inriktade på ätliga produkter. Trenden är att antalet företag minskar samtidigt som företagen blir allt större. Det finns samtidigt också små företag som i huvudsak odlar för den lokala marknaden. Södra Sverige och då framför allt Skåne, dominerar för flertalet produktionsinriktningar. Försäljningsvärdet i odlarledet av svensk produktion av kruk- och utplanteringsväxter, snittblommor, plantskoleväxter och liknande uppgick år 2010 till 1,6 miljarder kr. Importvärdet av växter var samtidigt ungefär 2,1 miljarder kr. Om man försöker basera konsumtionen på inhemsk produktion och import uppstår problem eftersom statistiken inte är jämförbar. Hushållens inköp av växter uppgick till ungefär 11 miljarder kr 2010. Utöver detta tillkommer en konsumtion utanför hushållen, exempelvis inköp till offentliga planteringar. Hushållens konsumtionsutgifter uppgick 2010 till knappt 19 miljarder kr för grönsaker och 14 miljarder för frukt. Enligt ett annat beräkningssätt uppgick hushållens totala inköp av frukt, grönsaker och potatis till drygt 31 miljarder kr. Av dessa utgjordes 12 miljarder av färska grönsaker och potatis och drygt 10 miljarder av färsk frukt medan resterande 9 miljarder bestod av bearbetade produkter. Utöver detta tillkommer den offentliga konsumtionen i måltider i skolor, dagis, vårdinrättningar och liknande. Den andra delen av trädgårdsbranschen, utemiljöbranschen, är det professionella arbetet med utemiljöer i form av parker, bostadsgårdar, kyrkogårdar, trädgårdar, golfbanor, dagistomter, sjukhusområden etc. Ett utmärkande drag är den starka uppsplittringen på många olika förvaltare och huvudmän. För många av dem är utemiljöverksamheten inte en huvudsyssla utan relativt marginell i förhållande till exempelvis fastighetsförvaltning i stort. Det samlade uppskattade värdet är minst 22 miljarder kronor och sysselsätter ca 33 000 personer i helårsarbeten. Enligt utredningens beräkningar är den totala omslutningen för skötsel av utemiljöer ca 17 miljarder kr, resterande 5 miljarder kr är således det samlade värdet för planering, projektering och anläggningsarbeten. Underlaget för den statistik som redovisas i denna sammanställning är inte fullständig, men bedömningen är att storleksordningarna bör stämma relativt väl. Utemiljötjänster som upplevelsetjänster (turism) och ”verksamhet inom trädgård och hälsa” har potentialen att med hortikulturen som grund omsätta mycket stora värden. Fritidsodlingen är den tredje stora delen av Trädgårdsbranschen. Det finns drygt 2,6 miljoner trädgårdar i Sverige, varav mer än 1,9 miljoner småhus, 675 000 fritidshus och över 50 000 kolonilotter. SCB uppskattar värdet av hushållens inköp av produkter för trädgården till 12,9 miljarder kr (2010). Ett fåtal universitet, institut och organisationer bedriver forskning inom hortikultur. SLU har både utbildningar, undervisning och forskning inom detta område. Tillhörigheten till landsbygdsdepartementet understryker denna profil i en jämförelse med andra lärosäten. SIK och JTI är exempel på institutsorganisationer med forskning inom området. Bedömning och beräkningar visar att hortikulturella forskningsprojekt vid LTJ- fakulteten, SLU i Alnarp i Skåne omsatte ca 22 miljoner kr (2011), såväl statsanslag som externa medel. Det utgör ca 20 % av fakultetens forskningsprojektsmedel och ca 3 % av bokförda forskningsprojektmedel inom SLU. Forskningen inom hortikultur motsvarar knappt 3 promille av branschens totala omsättning i primärproduktionsledet (ca 20 miljoner av 7 miljarder kr. Även forskning inom utemiljö bedrivs i första hand i Alnarp, men äve vis SLU iUltuna. Omfattningen var 2011 ca 32,5 miljoner kr varav hälften externa medel och hälften fakultetsmedel, vilket motsvarar 1,5 promille av utemiljöbranschens omsättning (ca 32 miljoner av 22 miljarder kr). Vid SLU finns ett flertal unika utbildningar inom hortikultur och inom utemiljöbranschen. De utbildningar som har fokus på hortikultur/trädgård är främst hortonom och trädgårdsingenjör. Andra utbildningar vid SLU som också har beröringspunkter med hortikultur är en kandidatutbildning inriktning livsmedel samt agronom utbildningen med inriktningarna landsbygdsutveckling och livsmedel i Ultuna. Landskapsarkitekter utbildas både i Uppsala och i Alnarp, landskapsingenjörer enbart i Alnarp. Om utbildningsvolymen motsvarar behovet har i dagsläget inte kunnat bedömas. Antalet utbildningsplatser på naturbruksskolor YH – utbildningar är däremot för låg. Antalet elever i årskurs 2 som har valt inriktning Trädgård på naturbruksprogrammet är 77 stycken i hela landet (våren 2012), en minskning med mer än hälften jämfört med år 2007. Elva naturbruksgymnasier har elever i årskurs 2 som valt inriktningen Trädgård. Några av skolorna har endast ett fåtal elever med denna inriktning. En konsekvens blir att antalet skolor som kan erbjuda inriktningen Trädgård inom gymnasieprogrammet kommer att minska. Yrkesvux är en nationell tidsbegränsad satsning på yrkesinriktad vuxenutbildning och en viktig rekryteringsbas för trädgårdsnäringen.

Keywords

Trädgårdsbranschen; Utemiljöbranschen; Trädgårdsnäringen; Hortikultur; Produktionsvärde ; Frukt; grönsaker; anläggning

Published in


ISBN: 978-91-576-9114-9
Publisher: Omvärld Alnarp, Sveriges lantbruksuniversitet