Abstract

Sammanfattning Syfte och metodik Syftet med den studie som redovisas i denna rapport är dels att belysa brister i miljökonsekvensbeskrivning med hänsyn till syfte, funktion och kvalitet, dels att belysa aktörernas betydelse för sådana brister. Studien har avgränsats till miljökonsekvensbeskrivningar för verksamheter och åtgärder, så kallade projekt-MKB. Studien fokuserar på miljökonsekvensbeskrivningar som görs med anledning av att verksamheterna eller åtgärderna kan medföra betydande miljöpåverkan, bland annat för att funktionen hos sådana MKB kan antas vara viktigare än i andra fall. Studien bygger i huvudsak på intervjuer med representanter för aktörerna i MKB-processen; exploatörer/verksamhetsutövare, MKB-utförare/konsulter, granskare och beslutsfattare. Totalt 18 personer har intervjuats. Typfall har även identifierats, med typfall menas typer av prövnings- och MKB-processer som uppvisar skillnader med tanke på aktörernas roller och/eller syfte, funktion och kvalitet hos miljökonsekvensbeskrivning. Parallellt med intervjustudien om aktörernas betydelse har en Internetbaserad enkätundersökning utförts. Syftet med enkätundersökningen är att få reda på hur MKB-processen fungerar i Sverige idag och hur olika aktörer och intressenter ser på syfte, funktion, kvalitet, med mera hos MKB. En länk till enkäten har skickats till 1474 e-postadresser. Enkäten har generat 339 svar, vilket kan tolkas som en svarsfrekvens på som mest 23 procent. Brister i miljökonsekvensbeskrivning Många av de brister som kommer fram i studien går direkt att härleda till det svenska ”MKB-systemet”, det vill säga bland annat till lagreglernas utformning. Exempel på sådana brister är:  MKB krävs vid nästan all tillståndsprövning. Så många miljökonsekvensbeskrivningar fordrar insatser som inte motsvarar nyttan.  MKB är kopplat till tillståndsprövning. Eftersom en och samma verksamhet kan kräva flera tillstånd kan det bli fråga om flera MKB för ”samma sak”.  Lagreglerna är komplexa och krångliga att förstå, även för myndigheter och andra MKB-professionella. Andra brister som lyfts fram i enkätsvar och vid intervjuer är:  En viktig funktion hos MKB, att integrera miljöhänsyn, kommer i skymundan. Istället ritualiseras processen och fokus riktas på dokumentet.  Funktionen som samrådsprocess hämmas på olika sätt, bland annat genom att det kan bli fråga om flera samråd kring ett projekt och att syftet med de olika samråden då blir oklart.  Funktionen som beslutsunderlag äventyras av illa avgränsade och alltför omfattande miljökonsekvensbeskrivningar. I det svenska MKB-systemet har, med undantag från detaljplan, verksamhetsutövaren det formella och fulla ansvaret för MKB. Verksamhetsutövaren lämnas i stort sett fri att genomföra MKB-processen. Även om det kanske är en lek med ord, är det mera rätt att betrakta verksamhetsutövaren som ”MKB-utförare” än konsulten. Den styrning ”utifrån” som finns i MKB-processen är krav på samråd och godkännandeprövning av MKB inför tillståndsprövning. Ytterligare styrning och stöd till verksamhetsutövaren skulle tänkbart kunna minska de brister som konstaterats. Regler som kan verka i den riktningen är krav på formella beslut om avgränsning, krav på att redovisa en diskussion om ”miljöbästa” alternativ, krav på att redovisa osäkerheter och krav på samråd om kompletta MKB-handlingar. Aktörernas roller och betydelse Studien visar att verksamhetsutövaren har stort inflytande över MKB-process och MKB-dokument, men också att konsulter har näst intill lika stort inflytande. Relationen mellan verksamhetsutövare och konsult är alltså viktig. När det gäller frågan om det ömsesidiga beroendeförhållandet medför problem som motverkar god MKB-kvalitet går meningarna i sär. Verksamhetsutövaren är beroende av konsulten och kan ha svårt att bedöma rimligheten i konsultens förslag och slutsatser. Detta är ett skäl till att sträva efter att stärka verksamhetsutövaren i sin roll. Att konsulter, vilket några kommentarer som lämnats i samband med enkäten antyder, exempelvis medvetet skulle föreslå onödiga utredningar har vi däremot inte funnit några belägg för i de intervjuer som genomförts. Andra hävdar att konsulterna är verksamhetsutövarnas lydiga redskap och verksamhetsutövare på egen hand bestämmer vad som ska utredas och hur det ska presenteras. Detta kan säkert förekomma, men många gånger är påverkan ömsesidig och jämkande eller möjligen att konsulten har större inflytande över MKB än vad en ”prövningsovan” verksamhetsutövare har. Ett skede när verksamhetsutövaren, medvetet eller omedvetet, kan styra förutsättningarna för MKB är vid upphandlingen av konsulten. Generellt sett uppfattar vi resurser i form av tid som ett större problem än pengar när det gäller konsultens möjligheter att göra ett bra arbete. I våra intervjuer har vi inte funnit några belägg för att verksamhetsutövare aktivt hindrar konsulter att utföra utredningar eller att förtiga eller väsentligt vinkla information. Formuleringar och framställningssätt diskuteras dock inte sällan när MKB-dokumenten ska sammanställas

Published in

Rapporter Institutionen för stad och land
2008, number: nr 4/2008
ISBN: 978-91-85735-10-5
Publisher: Institutionen för stad och land SLU

SLU Authors

• Hedlund, Anders

  • Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences
    

• Driberg, Veronica

  • Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences
    

UKÄ Subject classification

Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
Economics and Business
Social Sciences


Permanent link to this page (URI)

https://res.slu.se/id/publ/21954