Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Detaljplanen är ett mycket viktigt instrument i den kommunala fysiska planeringen
när det gäller avvägningen mellan olika intressenter avseende användningen av
mark, vatten och den bebyggda miljön. Den är även av stor betydelse i arbetet för
en hållbar utveckling. Följaktligen ska planeringen genomföras på sådant sätt att inte
en betydande miljöpåverkan uppstår. Detaljplanen ska därför genomgå en behovsbedömning
för att avgöra om dess genomförande kan medföra en betydande miljöpåverkan
eller inte. Lagstiftningen säger att alla detaljplaner med normalt planförfarande
ska genomgå denna process. Befaras att en betydande miljöpåverkan kan
uppstå vid genomförandet av planen ska den miljöbedömas vilken också ska
dokumenteras genom en miljökonsekvensbeskrivning.
Många kommunala tjänstemän kontaktar MKB-centrum för att få råd angående
behovsbedömning av planer. Bland annat med anledning av detta har MKBcentrum
gått ut med en webbenkät till alla Sveriges 290 kommuner. Enkäten
omfattade tolv frågor med olika svarsalternativ i ämnet och med möjlighet att ge
kommentarer till åtta av dem. Inkomna enkätsvar gav en svarsprocent på 74,5 och
svaren är representativa med avseende på län och på Sveriges Kommuner och
Landstings kommungruppering. Detta tolkas som att respondenterna utgör ett
representativt urval som speglar de verkliga förhållandena. Resultatet visar att drygt
85 procent av de kommuner som svarade på enkäten antar tio eller färre detaljplaner
med normalt planförfarande per år, att det inte är vanligt med planprogram men om
sådant finns så görs behovsbedömningen främst i detta skede. En majoritet av
kommunerna har utarbetat rutiner för behovsbedömningen, ansvaret för underlaget
till behovsbedömningen ligger främst på planförfattaren men att denne ofta
konsulterar andra tjänstemän.
Länsstyrelsen ses som en viktig samarbetspartner. I hälften av kommunerna tas
beslutet om en eventuell miljöbedömning av detaljplanen av en politisk nämnd.
Beslutet av behovsbedömningen redovisas i detaljplanehandlingarna och 96 procent
av respondenterna har inte egna regler om miljöbedömning/MKB som går längre
än gällande lagstiftning. Miljömål eller andra uppsatta mål verkar inte tillskrivas
någon större betydelse för miljöbedömningen. Knappt nio av tio respondenter ligger
i intervallet fem eller färre detaljplaner som går till miljöbedömning per år och en
stor majoritet anser detta vara ett rimligt antal.
Slutsatsen är att webbenkäten gav en god bild av kommunernas arbetssätt, vilka
aktörer som finns samt betydelsen av lagregler i processerna behovsbedömning och
miljöbedömning av detaljplaner. Av de få studier som undersökt hur många detaljplaner
som genomgår en miljöbedömning under ett år visar resultatet på minst 100
planer. Denna studie visar att ca 650 detaljplaner eller 35 procent genomgår en
miljöbedömning under ett år men i denna siffra ingår felkällor som sammanblandning
av begrepp och sannolikt även planer med endast en enkel miljöredovisning.
Med utgångspunkt från dessa felkällor och respondenternas kommentarer uppskattas antalet detaljplaner som genomgår en miljöbedömning till mellan fem och 30 procent (100-600) av totala antalet detaljplaner med normalt planförfarande
som antas i svenska kommuner på ett år.