Skip to main content
SLU publication database (SLUpub)
Report, 2012

Tomarps trädgård och dess vattenanläggningar : ett tvärvetenskapligt trädgårdshistoriskt projekt

Jakobsson, Anna; Persson, Boel; Biwall, Anders; Jansen, Jane; Trinks, Immo; Andréasson, Anna

Abstract

Rapporten utgör ett reslutat av ett partnerskapsprojekt inom Movium Partnerskap, som pågått mellan maj och dec 2011. Projektansvarig har varit Anna Jakobsson, SLU Alnarp. Projektet har finansierats av många olika aktörer, framför allt Movium Partnerskap med Statens Fastighetsverk och Åstorps kommun som huvudpartners, men även med bidrag från Kvidinge sockens Hembygdsförening och Intresseföreningen Tomarps Kungsgårds vänner. Resultaten presenterades på Tomarp 30 januari 2012. Arbetet har bestått av tre olika steg: En arkiv- kart- och litteraturstudie om/av Tomarps vattenanläggningar som helhet. En georadarundersökning av beteshagen (en del av Stora Trädgården). En trädgårdsarkeologisk analys baserad på de båda första studierna. I juni inventerades först Stora Trädgårdens/beteshagens växtlighet (av Boel Persson och Anna Jakobsson) och den visade att hela området var mer eller mindre fuktigt. När inventeringen var klar slåttrades ytan i början av juli. Allt hö togs bort för att få en jämn yta och därefter genomfördes undersökningen av Anders Biwall och Jane Jansen på RAÄs arkeologiska uppdragsverksamhet, i två dagar i juli 2011. Från maj och fram till september/november 2011 genomfördes arkiv-, kart- och litteraturstudien av Boel Persson, SLU Alnarp. När georadarmätningens resultat var sammanställda av Anders Biwall utfördes en trädgårdsarkeologisk analys av arkeologen Anna Andréasson på ArchaeoGarden. Sammandrag av alla delstudier går att läsa i rapportens förord. Arkiv- kart och litteraturstudien visar att antalet dammar över hela egendomen var som flest 26 stycken i slutet av 1600-talet och flera av dem var fiskdammar innehållande karp och ruda. Det går inte att spåra exakt var dammarna har legat i Stora Trädgården utifrån arkiven och kartorna, men på andra platser i anläggningen går dammar att hitta i kartmaterial och i illustrationer, som t ex dammarna söder om mangårdsbyggnaden och olika dammar i landskapet utanför själva trädgården. Dammarna har haft en fiskodlingsfunktion, men sannolikt inte till avsalu utan snarare för självhushållning. De verkar även ha haft en prydnadsfunktion i trädgården, förutom den praktiska funktionen att de dränerade trädgården från vatten så den gick att plantera. De sista dammarna i Stora Trädgården lades igen i slutet av 1800-talet. De förändringar som gjordes, utfördes i samband med byte av boställesinnehavare, vilka var många under perioden 1660-1880-talet. Konstruktionen och djupet på dammarna går inte att spåra i arkiven, mer än att några av dem varit stensatta. Men det finns avbildningar från mönsterböcker under 1800-talet, tillexempel Kungliga patriotiska sällskapets hushållningsjournal, som kan utgöra en ledtråd till konstruktionen.De två dammar som finns kvar söder om huvudbyggnaden är från slutet av 1600-talet och var stensatta senast i mitten av 1700-talet. Undersökningen med georadar visar ett flertal strukturer på olika djup i Stora Trädgården på Tomarp. Strukturerna har bland annat tolkats till att utgöra dammar, trädgårdsgångar, murar och dräneringskanaler. Det är också möjligt att se hur mycket jord som lagts på under olika tidsperioder. Resultatet av undersökningen med georadar kompletterar arkiv- och kartstudierna och samspelar/bekräftar vegetationsinventeringen så till vida att ett par ytor med konstaterade dammstrukturer är bevuxna av fuktälskande växter. De ytor med strukturer som visar dränering stämmer också med vegetationsinventeringen, där dräneringar syns leda ifrån ytorna med extra fuktälskande växter. I en vidare tolkning av Tomarps trädgårdars historia hade resultaten från arkivstudierna, vegetationsinventeringen och georadarundersökningen inte kunnat stå var för sig. Projektet har visat att de verkligen kompletterar varandra. I fortsatta undersökningar kommer både georadarundersökningen och arkivstudierna vara viktiga för att veta var det är lämpligt att eventuellt utföra arkeologiska ut- eller provgrävningar på Tomarp. Projektet kan ses som en liten del av Tomarps trädgårdshistoriska pussel. Många bitar väntar på att bli upptäckta och andra bitar väntar på att passas in. En arkeologisk undersökning av olika punkter i Stora Trädgården är kanske en bit som står på tur men i skri-vande stund är det oklart när den biten kan prövas. Tills dess finns dokumenten sammanställda och lämningarna under mark ligger kvar, som vittnesmål om Tomarps trädgårdar och dess vattenanläggningar.

Keywords

trädgårdshistoria; georadar; trädgårdsarkeologi; Skåne; Tomarp; arkivstudier; vattenanläggningar; trädgårdskonst; fiskdammar; Movium Partnerskap; ground penetrating radar; garden history; garden archaeology; Scania; Tomarp; archive studies; water features; fishponds

Published in

Landskap, trädgård, jordbruk : rapportserie
2012, number: 2012:1
ISBN: 978-91-87117-00-8
Publisher: Område Landskapsarkitektur, Sveriges lantbruksuniversitet