Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Syftet med föreliggande undersökning är att följa hur ett vattendrag (Värsjöbäcken) påverkas av naturvårdsbränning. Med start 2014 har Länsstyrelsen i Västernorrland tagit prover inom vattenkemi, kiselalger och bottenfauna samt utfört elfisken och undersökt flodpärlmusselbeståndet. Bränningen kommer att utföras 2016 eller 2017. Planen är att ha data före och efter bränningen, och provtagningen planeras fram till 2020 med högre intensitet under själva bränningsåret. Länsstyrelsen i Västernorrland har vald ut två övervakningspunkter, varav den ena är belägen uppströms det tilltänkta bränningsområdet och fungerar alltså som referens för just det här vattendraget. Den har kallats ”Värsjöbäcken Övre”. Den andra punkten ligger nedströms området ”Värsjöbäcken Nedre”. I föreliggande rapport jämförs de första kiselalgsanalyser från år 2014 med närliggande vattendrag med liknande miljö, Kniptjärnsbäcken och Navarån från det regionala och Viskansbäcken från det nationella övervakningsprogrammet. Detaljerade data för de senare vattendragen finns publicerade på annan plats (Kahlert & Werner 2013, Kahlert 2013). Kiselalger är ofta den dominerande gruppen i påväxtsamhället och spelar en central och viktig roll som primärproducent, särskilt i rinnande vatten. Kiselalger används i dag regelbundet som indikator på vattenkvalitet i Europa. Sammanfattningsvis så är kiselalgsfloran i Värsjöbäcken artrikt, diverse och tyder på hög ekologisk status utan påverkan av vare sig närsaltsämnen eller organiska förorenigar. Många av de dominerade kiselalgstaxa är samma som för andra närliggande vattendrag med liknande miljö (Navarån, Kniptjärnsbäcken, Viskansbäcken). Kiselalger i de två undersökta lokaler i Värsjöbäcken tyder dock på att surheten skiljer sig åt: Värsjöbäcken Nedre ligger mellan nära neutralt och måttligt surt, medans Värsjöbäcken Övre har sura förhållanden.