Home About Browse Search
Svenska


Skog på jordbruksmark

erfarenheter från de senaste decennierna

Eriksson, Lennart and Bohlin, Folke and Hörnfeldt, Roland and Johansson, Tord and Lindhagen, Anders and Woxblom, Ann-Charlotte (2011). Skog på jordbruksmark. Uppsala: (S) > Dept. of Forest Products, Sveriges lantbruksuniversitet. Rapport (SLU, Institutionen för skogens produkter) ; 17
[Report]

[img]
Preview
PDF
6MB

Abstract

Under senare delen av 1900-talet har stora arealer jordbruksmark tagits ur drift. En första större nedläggning, delvis följd av granplantering skedde under senare delen av 1960-talet. Under en andra period i decennieskiftet mellan 1980- och 90-talen utgick bidrag för att mark togs ur jordbruksdrift kombinerat med bidrag för plantering av lövträd. Den gran från 1960-talet som överlevt etableringen blev högproducerande och har gallrats och delvis slutavverkats. Historiskt såväl som för framtiden sker stora förändringar i Europas jordbrukspolitik. Nu är det möjligt att få gårdsstöd också för odling av energigrödor, till vilka räknas Salix, hybridasp och poppel förutsatt att avverkning sker inom 20 år. Gårdsstödet uppgår till 1 200-2 800 SEK/ha och år beroende på läge i landet. Stängsling kan också stödjas till en kostnad av 12 000 SEK/ha. Jordbruksstödet, vilket år 2007 utgjorde 50 % av EU:s budget, förväntas hamna på 40 % år 2013 och kanske ännu lägre i nya planen för 2014-2020.

Det här redovisade projektet har som övergripande syfte att samla kunskap från redan genomförd skogsodling på svensk jordbruksmark och förmedla den till dem som avser att beskoga den bästa skogsodlingsmarken, den som blir över när jordbruket minskar sin areal. Den samlade arealen som blir tillgänglig för beskogning under en 30-årsperiod har av Jordbruksverket, Skogsstyrelsen och SLU gemensamt uppskattats till 400 000 ha. Arealerna är ofta fragmenterade vilket påkallar småskaliga lösningar.

Kapitel 2 ”Åtgärder vid anläggning och skötsel” syftar till att beskriva åtgärder för bestånd på jordbruksmark, såsom de presenterats i inhemsk och övrig europeisk litteratur. Här behandlas åtgärderna var för sig, medan åtgärder sammankopplade till skötselsystem för omloppstider, tas upp i kapitel 8, ”Analyser av alternativ för beskogning av jordbruksmark”. Litteraturuppgifterna ställs mot utvärderingar av planteringar från Omställning-90, samt mot iakttagelser från exkursioner till bestånd från samma tid. Trädslagens ståndortskrav har uppmärksammats, speciellt där man i praktiken inte tillräckligt beaktat dessa krav. Andra exempel på brister vid Omställning-90 är försummad markbehandlig, ogräsbekämpning samt skydd mot vilt. Brist på litteratur som direkt berör beskogning av jordbruksmark har kompenserats med material omfattande hög bonitet på vanlig skogsmark. För flera av de exotiska trädslagen saknas det ofta inhemska erfarenheter och produktionssiffror.

I kapitel 3, ”Plantmaterial, överlevnad och produktion i studerade planteringar” redovisas resultat från planteringar på 131 lokaler belägna framför allt i södra och mellersta Sverige. Dessa har inventerats under åren 2006-2009. Arter som studerats är: glasbjörk (Betula pubescens Ehrh.), vårtbjörk (Betula pendula Roth), gråal (Alnus incana (L.) Moench.), klibbal (Alnus glutinosa (L.) Gaertner), fågelbär (Prunus avium L.), hybridasp (Populus tremuloides Michx. x Populus tremula L.), hybridpoppel (Populus sp.), hybridlärk (Larix x eurolepis A. Henry) och gran (Picea abies (L.) Karst.). Även ett fåtal planteringar med lind (Tilia sp.) och tall (Pinus sylvestris L.) har inventerats. Resultat, från tidigare inventeringar av 157 granplanteringar, har tillförts studien. Spontan inväxt av lövträd (asp, björk och sälg) på nedlagd jordbruksmark har studerats i 7 bestånd.

Många planteringar har uppvisat hög tillväxt samt är oskadade och välslutna. Överlevnaden har efter fem år varit mellan 70 och 90 % för björk- och alarterna samt granen. Hänsyn har dock inte kunnat tas till planteringar som helt gått ut och som därmed inte kommit med i studien. Hybridlärken har låg överlevnad, 20 %, huvudsakligen beroende på viltbetning. Volymtillväxten varierar starkt mellan olika arter. De mest högproducerande är hybridasp och poppel, 13-19 m3sk per år och ha samt gran, 13 m3sk per år och ha, medan övriga arter producerar mellan 3 och 7 m3sk per år och ha. Plantering av gran på jordbruksmark är idag en väl fungerande metod där det finns lämpliga provenienser samt utarbetade markbehandlings- och planteringsmetoder.

Kapitel 4 ”Virkeskvalitet i studerade planteringar” tar upp ämnet kvalitets-påverkande faktorer. Sådana faktorer har utvärderats hos provträd i planteringar anlagda på tidigare jordbruksmark. Studien omfattar 10 trädslag (poppel, hybridasp, vårt- och glasbjörk, klibbal, lind, fågelbär, hybridlärk, gran och tall). Totalt ingår 141 planteringar i detta material. En majoritet av planteringarna är 20 år eller yngre. Brösthöjdsdiametern hos inmätta provträd varierar från 3 till knappt 50 cm beroende på trädslag, ålder och lokal. Objektens nuvarande status med avseende på stamskador (stambrott, flerstammighet och viltskador) och övriga virkeskvalitetsfel (stam- och rotkrok, sprötkvist, klyka och grengrovlek) har registrerats.

Den totala andelen provträd med någon typ av stamskada och/eller kvalitetsfel var högre än 50 % för alla trädslag utom gran. Högst andel provträd med stamskador hade lind, följt av hybridasp, klibbal och poppel. Bland övriga trädslag hade mindre än 15 % av provträden någon typ av stamskada. Flerstammighet var den dominerande stamskadan hos lind och klibbal. Viltskador i form av älgbetning och fejning registrerades för alla trädslag utom fågelbär, gran och tall. Hybridaspen hade högst frekvens provträd med viltskador. Lind hade även högst andel kvalitetsfel. Bland alla trädslag utom hybridasp och gran hade mer än hälften av provträden ett eller flera kvalitetsfel. Slängkrok var den vanligaste typen av kvalitetsfel hos glasbjörk, klibbal, tall, fågelbär, hybridlärk och gran. Sprötkvist förekom i högst andel hos lind följt av glasbjörk. Klykor förekom endast hos en liten andel av provträden hos alla trädslag utom glasbjörk. Bland dessa registrerades klyka hos knappt vart tredje provträd. Variationen mellan planteringar med samma trädslag är dock stor, både vad gäller förekomst av olika typer av stamskador och kvalitetsfel.

De varierande resultaten, både inom och mellan trädslag, pekar på att det finns potential att skapa god virkeskvalitet för flera olika trädslag på bördig mark i Sverige. Kunskap och engagemang, rätt plantmaterial, anpassad skötsel och inte minst väl underhållet viltskydd möjliggör produktion av olika sortiment. De inventerade planteringarna är idag dock relativt unga och uppföljande studier av skadebild och virkesegenskaper bör därför göras när stammarna nått gagnvirkesdimension.

Kapitel 5 har titeln ”Teknik och ekonomi vid beskogning av jordbruksmark”. Tekniskt sett erbjuder tidigare jordbruksmark, som vanligen ligger på plana sediment, speciella möjligheter för avancerade system som inte alltid är tillämpbara på exempelvis normal sandig-moig morän. Planteringsplogen sänker anläggningskostnaden påtagligt, kostnaden för stängsling blir likaså lägre på jordbruksmark. Biomassaskörd av såväl hela stående träd som avverkningsrester och stubbar kan ofta drivas med god marknadsavsättning, med begränsade negativa tillväxteffekter samt mer rationellt jämfört med normal skogsmark. Drivarens ekonomiska fördelar ser ut att ofta komma till sin rätt på beskogad jordbruksmark. I framtiden kan man väl tänka sig att en mer utvecklad teknik och metodik för exempelvis stamkvistning samt produktionsoptimering och automation kommer att tillämpas långt tidigare än på den kuperade och mindre homogena normala skogsmarken.

Ekonomin är viktig vid beskogning av jordbruksmark, inte minst på grund av de höga anläggningskostnaderna. Skogsbrukets speciella betingelser som beskattningen (reglerna för skogsdrift avviker i vissa avseenden starkt från annan beskattning), den långa tidshorisonten och produkternas mångsidiga användning måste beaktas vid analys av ekonomin när ny skog anläggs. Skogsägarens egen finansiella situation är avgörande för det kapital-avkastningskrav, som bör ställas på en investering i beståndsanläggning. Markvärde och årlig markersättning (vid jämförelse med jordbruksgröda) som beslutskriterier ger möjlighet att ställa utfallet från en specifik anläggning mot andra placeringsalternativ. Möjligheten till bioenergiuttag har förbättrat lönsamheten generellt och bidrar till att finansiera den intensiva skötseln av till exempel ädellövskog. Det vanligaste alternativet på lämnad jordbruksmark, att inget göra, ger både utmaningar inför en kostsam nyanläggning och möjligheter genom att befintlig naturlig föryngring både kan utgöra produktionsalternativ och skydd åt ett nytt underbestånd.

”Markägarnas attityder till beskogning av jordbruksmark”, som beskrivs i kapitel 6, har undersökts via litteraturstudier, intervjuer och diskussioner med forskare och handläggare samt 15 djupintervjuer med markägare. Planteringarna i samband med Omställning-90 blev ofta eftersatta, inte sällan beroende på att de initierades av finansiellt stöd snarare än av företagarintresse. Vid EU-inträdet 1995 återinfördes ett jordbruksstöd och mycket av den omställda marken återgick till jordbruksproduktion. Ägare av större fastigheter, aktiva lantbrukare i åldern 40-65 år och innehavare av stor andel egen mark (få arrenden) är de som främst tagit jordbruksmark ur produktion genom att plantera Salix. Regelverket kring utarrendering av jordbruksmark utgör genom sin konstruktion ett hinder för beskogning, vilket blir kännbart eftersom ca 45 % av jordbruksmarken är utarrenderad. Markägarna har löst sitt rådgivningsbehov dels via olika organisationer och företag dels via Internet, som uppgavs fungera bra enligt ca hälften av respondenterna.

Argument för plantering som nämnts vid intervjuerna är: önskan att skapa bättre arrondering genom att plantera igen insprängda åkerplättar och jämna till åkerkanter, ren nyfikenhet och ambitionen att minska arbetsintensiteten i jordbruket. Planteringsbeslut tas inte sällan vid övertagande av fastigheten, eller när arrenden upphör. I ett fall har man insett att det varit fullt möjligt att plantera poppel eller hybridasp med bibehållet gårdsstöd. Man är ofta beredd att ta hänsyn till både grannars och allmänhetens synpunkter på hur marken brukas och menar att detta styr mot lövträd. I ett fall har granplantering gett upphov till uttalat missnöje. Det tidigare trädesbidraget som krävde årlig ansning av marken motverkade såväl aktiv beskogning som naturlig igenväxning (vilket också varit avsikten). Djurhållning, inte sällan kopplad till ”jordhunger”, motverkar även den beskogningen av jordbruksmark. På tätortsnära, men även på mindre fastigheter i skogsbygd, finns ofta tanken att beskogning sänker fastighetsvärdet. Det finns också en generell – och ofta stark – skepsis till att plantera igen marker som brutits av tidigare generationer.

Markägarnas situation är idag inte stabil, jordbrukspolitiken står inför stora förändringar. Ofta är ersättningsfrågan central för markägaren. Flera av dagens markanvändningsalternativ skulle falla om stöden för dessa togs bort. Om flera större markägare får kunskap om de ekonomiska incitamenten för att odla energigrödor kan exempelvis poppel komma att planteras i långt större utsträckning än idag.

I kaptitel 7 beskrivs ”Allmänhetens attityder till beskogning av jordbruksmark”. Attityderna till beskogning, framför allt med gran har i stort sett varit negativ. Staten har anpassat sig därtill och vid den andra nedläggningsvågen vid decennieskiftet mellan 1980- och 1990-talen enbart gett bidrag för beskogning med lövträd. En fråga har därför varit att utreda hur denna förändring mottagits och om det finns konkreta åtgärder, för att öka acceptansen för fortsatt beskogning av jordbruksmark. Genomgången litteratur och en enkät innehållande beståndsbilder och påståenden om beskogning av jordbruksmark, riktad till personer i åldern 16-75 år, har använts i projektet. Lövskog visar sig avsevärt mer uppskattad än gran eller lärk. Barrskog kan dock accepteras i avskilda lägen. Björk, hybridasp och ek upplevs ganska lika i jämförbara utvecklingsstadier. De två förra arterna utvecklas emellertid snabbt och når den mer uppskattade uppvuxna stamskogen fortare än exempelvis ek och gran. Eken, som får stå länge i stamskogsstadiet, innebär å andra sidan liten årlig föryngringsareal, vilket uppfattas positivt. Motsatsen är hybridasp som på grund av kort omloppstid i genomsnitt ger hög tidsandel i ungdomsstadiet.

Valet mellan produktionsalternativ (trädslag och skötselsystem) bör ske från flera utgångspunkter. Viktigt är att det uthålligt kommer att finnas kunskap, organisation och ekonomi för valt alternativ. Avancerad skötsel av ädellövskog är realistisk endast för en mindre andel av skogsägarna. Odling av ovanliga trädslag kan medföra svårbedömd virkesavsättning, vilket kräver en marknadsinriktad skogsägare. Snabbväxare som hybridasp, poppel, hybridlärk och douglasgran kan erbjuda mycket hög lönsamhet, men de, i synnerhet douglasgranen, kräver också avancerad skötsel och hög kunskapsnivå. Bland traditionella svenska trädslag är björken svår att få lönsam, men denna är i gengäld överlägsen från rekreationssynpunkt. Det säkraste alternativet som dessutom ger god lönsamhet och som bäst passar en normal skogsägare är gran, gärna genetiskt förädlad. Sitkagranen som till skötsel och virkesegenskaper liknar vanlig gran, är ett intressant snabbväxande alternativ, dock fortfarande relativt lite prövat i landet.

Olika strategier för gran (vanlig vitrysk gran, förädlad gran respektive sitkagran) har prövats mot virkesprismässigt sämre respektive bättre framtidsscenarier. Generellt kan man konstatera att satsning på snabbväxande trädslag och provenienser och på relativt glesa anläggningar ger såväl stabil ekonomi vid sänkta virkespriser som offensiva möjligheter vid höjda priser. En fem- till tio- och i något fall femtonfaldig ökning av markvärdet relativt satsat kapital erhålls vid 20 % virkesprishöjning.

Authors/Creators:Eriksson, Lennart and Bohlin, Folke and Hörnfeldt, Roland and Johansson, Tord and Lindhagen, Anders and Woxblom, Ann-Charlotte
Title:Skog på jordbruksmark
Subtitle:erfarenheter från de senaste decennierna
Series/Journal:Rapport (SLU, Institutionen för skogens produkter) (1654-1383)
Year of publishing :2011
Number:17
Number of Pages:229
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Institutionen för skogens produkter, Sveriges lantbruksuniversitet
ISSN:1654-1383
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:K Forestry > K10 Forestry production
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 405 Other Agricultural Sciences > Environmental Sciences related to Agriculture and Land-use
(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 401 Agricultural, Forestry and Fisheries > Forest Science
Agrovoc terms:afforestation, forestation, farmland, regeneration, attitudes, history, sweden
Keywords:skogsplantering, Sverige
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3697
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-e-3697
ID Code:13652
Faculty:S - Faculty of Forest Sciences
Department:(S) > Dept. of Forest Products
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:30 Sep 2016 08:11
Metadata Last Modified:30 Sep 2016 08:11

Repository Staff Only: item control page