Epsilon Open Archive

Abstract

Stormarna Gudrun (2005) och Per (2007) ändrade skogens struktur och tillgång till ungskog och därmed föda för klövviltet i Växjöområdet. En central fråga i projektet var hur älg och rådjur utnyttjar landskapet under de åren som följer och om vi kan se att effekterna av foderfönstret som stormarna hade öppnat så småningom tonar ut. Med den här studien följer vi 25 GPS-märkta älgkor och 13 rådjur (8 getter, 5 bockar) i Växjöområdet för att studera deras hemområdesstorlek och val av livsmiljöer under perioden 2015-2019. För älgkorna dokumenterade vi dessutom deras reproduktion och kalvöverlevnad.

Fördelning av livsmiljöer var väldigt lika för älgkor och rådjur. Den och speglar i stort sett vad som fanns tillgängligt i referensområdet, vilket består till 65 % av produktiv skogsmark. Arterna hade liknande aktivitetsmönster, men skiljde sig åt när på dygnet de använde vissa livsmiljöer, där älgkor håller sig mer undan öppna ytor under dagtid jämfört med rådjuren. Barrskog var livsmiljön där båda arterna tillbringade mycket tid. Det mest tydliga överlappet i livsmiljöns användning hittade vi för återplanterad skog och ungskog som båda arterna selekterade för nästan hela året, förutom under sommaren. Medans våtmarker var viktiga för älgkorna, var rådjuren mer knutna till åkermark. Både älg och rådjur valde tydligt bort skog med större andel gran. De sökte sig till liknade skogar vad gäller täckning med buskar och träd, men mönstret var inte lika tydligt och kunde variera mellan säsongerna. I genomsnitt var älgkornas hemområde drygt 8 ggr större än rådjurens. De flesta GPS-märkta älgkorna och rådjuren rörde sig inom älgförvaltningsområdet Kronoberg 7. Storlek av älgkornas hemområden ändrade sig inte över tid, men varierade mellan åren. Älgkornas reproduktion var god (kalv-ko-kvot 1.5). Kalvarna föddes i medel den 16:e maj och hade en hög sommaröverlevnad (89 %).

Det är svårt att säga exakt hur vidare och i vilken omfattning älgens och rådjurets överlapp i livsmiljöns användning kan leda till konkurrens mellan arterna. Utgående ifrån att hemområdet av en enskild älgko kan omfatta minst 8 rådjur, samt att den överlappar också med andra älgars områden, kan man förvänta sig att en konkurrens kan uppstå när foderresurser blir mer begränsade. Enligt Skogsstyrelsens foderprognos för älgförvaltningsområdet Kronoberg 7 är en stor del av barrskogen i området grandominerad. Älgarnas och rådjurens tydliga undvikande av grandominerade skogar året om, betyder att arterna förmodligen använder enbart drygt 25 % av ungskogen som finns i området och som inte är grandominerad. Sammanlagt med den minskande arealen av foderproducerande ungskog, kan vi förvänta oss att fodersituationen för älg och rådjur kommer ändras under de kommande åren. Baserad på älgkornas hemområdesstorlek och reproduktion ser vi sammanlagt i dagsläget dock inga tecken i våra datamaterial på att älgkor i Växjöområdet upplevde en begränsning i foderresurser under åren 2015-2019.