Home About Browse Search
Svenska


Turbulens i välfärden?: om flyktingmottagandet i Dalarna 2016

arbetsrapport från ett forskningsprojekt.

Stiernström, Arvid and Waldenström, Cecilia and Hansen, Kjell and Westholm, Erik (2019). Turbulens i välfärden?: om flyktingmottagandet i Dalarna 2016. Uppsala: (NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
, Sveriges lantbruksuniversitet. Urban and rural reports ; 2019:3
[Report]

[img] PDF
441kB

Abstract

Projektet föranleddes av den stora flyktingströmmen under 2015. Syftet var att följa upp hur den offentliga sektorn på lokal och regional nivå hanterade flyktingtillströmningen och att undersöka den roll som civilsamhället spelade i flyktingmottagandet. Fanns det fog för att tro att ideella krafter tog över uppgifter från en sviktande offentlig sektor? Denna fråga upptog en stor del av den mediala debatten vid tiden för flyktingmottagandet. Ett delsyfte var att för framtida forskning samla data som belyste mottagandet. Ytterligare ett delsyfte var att ge återkoppling till aktörer som verkar på fältet.

Projektet syftade till att kartlägga 1) hur flyktingarna togs emot av de offentliga myndigheterna och 2) civilsamhällets roll i mottagandet och i de första stegen mot integration.

Studien bygger på kvalitativa metoder och genomfördes i Dalarnas län med de tre kommunerna Falun, Hedemora och Leksand som olika fall. Den bygger på intervjuer, observationer och dokumentation på kommunal och regional nivå under 2016 samt på analys av lokal och nationell press under perioden. Totalt genomfördes 52 intervjuer med företrädare för myndigheter som var delaktiga i mottagandet (migrationsverket, länsstyrelsen, regionen, arbetsförmedlingen, kommunala förvaltningar, samt kommunpolitiker) och med företrädare för de frivilligorganisationer som arbetat med flyktingmottagandet. Resultatet diskuterades med lokala aktörer vid ett seminarium i Falun 24 november 2016. Studien visade att myndigheterna arbetade under stor belastning hösten och vintern 2015. I intervjuerna, med såväl företrädare för myndigheter som för ideell sektor, underströks dock att man inte upplevt perioden som en kollaps av rutiner eller regelverk. Trots en hög belastning lyckades man mobilisera de krafter som krävdes för att uppfylla centrala uppgifter. Ideella krafter tog inte över uppgifter från en sviktande offentlig sektor, utan underlättade på olika sätt genom att insatser som gick utöver myndigheternas ansvarsområden. Våra resultat berör just ansvarsfördelningen mellan myndigheter och den roll civilsamhället spelar för integrationen av flyktingar. Centralt i detta var migrationsverkets roll.

Migrationsverket uppgift är att utreda om asylsökande ska få uppehållstillstånd och erbjuda boende under utredningstiden. Det är efter beslut om uppehållstillstånd som insatser för integration (språkundervisning, arbete och bostad) träder in. Det handhas då av bl a arbetsförmedling och kommuner. Under hösten 2015 arbetade migrationsverket utifrån en sådan brist på boenden att flyktingar tidvis sattes på bussar utan någon färdig destination. Detta gjorde att det i vissa fall inte fanns någon som helst framförhållning på regional, kommunal eller lokal nivå för att ta emot de busslaster
som anlände till boendena. Handläggningstiden vid migrationsverket var tidigare 3-4 månader. Detta förlängdes nu till ca 2 år. Det som var tänkt som en tillfällig lösning, blev nu en lång oviss väntan på boendena, utan att någon hade ansvar för sysselsättning eller integration. I detta glapp trädde både kommuner och civilsamhället in.

Kommunernas ansvar i mottagningsfasen är barnens skolgång och ansvar för ensamkommande barn. Skolan och socialtjänsten fick stor roll i ett mottagande där det alltså kunde komma plötsliga besked att stora grupper nya barn redan anlänt. De kommuner vi studerade arbetade även aktivt för en kommande integration. Det handlade i första hand om språkundervisning och praktik. I kommunerna sågs flyktingarna främst som en potentiell resurs och ett tillskott till kommunen. Man hoppades att de som beviljats uppehållstillstånd skulle stanna i kommunen. Problem som uppstod beskrevs som praktiska problem, snarare än t ex kulturella, som kunde lösas med t ex bostadsbyggande och utbildningsinsatser.

På regional nivå hade länsstyrelsen ansvar för samordning, tillståndsprövning av boenden mm, och landstinget för en obligatorisk vårdkontakt med alla vid ankomst till länet, vård av barn, mödravård och, för alla, sådan vård som inte kan anstå, samt asyltandvård och asylpsykiatri. Även här beskrev informanterna det som att man med en kraftansträngning lyckats hålla undan det mest akuta. Problem som uppstod gällde, förutom den stora mängden av flyktingar, t ex transporter mellan avlägset belagda förläggningar och vårdcentraler, en föråldrad kommunikationsstruktur mellan landsting och migrationsverk och svårigheten med att arbeta med personer utan personnummer.

Flyktingvågen ledde till ett stort medborgerligt engagemang och en mobilisering lokalt. I de kommuner vi studerade fanns det inget lokalt öppet motstånd mot detta engagemang. Man kan dela in de civilsamhälleliga organisationer som arbetade med flyktingar i tre grupper:

De som uppstod spontant kring mottagandet på en specifik plats (t ex Siljansnäs Hjälper eller Bygden bryr sig – Svärdsjö)

Föreningar som redan tidigare arbetat med liknande frågor som nu utvidgade den grupp de arbetade med (t ex Röda korset, studieförbunden och religiösa samfund)

Föreningar som inte ändrade sin verksamhet, men som fick nya medlemmar (t ex idrottsföreningar)

De två förstnämnda grupperna engagerade sig inledningsvis i verksamheter som att samla, sortera och distribuera kläder, skor och leksaker. Framför allt tog man dock initiativ till sociala kontakter och underlättade för de nyanlända att hantera de utmaningar de stod inför i vardagen, som när man kallats till möte i en centralort men stod utan transport, eller fått ett ICA-kort för att handla mat, men inte visste hur det skulle gå till. Civilsamhället fyllde i de luckor som uppstod mellan regelverk. Man arrangerade även mötesplatser och språkcaféer.

Genom de relationer som utvecklades mellan ideellt engagerade personer och flyktingar påbörjades integrationen till det svenska samhället. Kommunerna stöttade delvis föreningslivets arbete och försökte slussa asylsökande till föreningslivet. Studieförbunden fick ett statligt finansierat uppdrag att bedriva språkundervisning ute på förläggningarna.

Från årsskiftet 2015/2016 fattades beslut som hejdade tillströmningen av flyktingar.

I och med detta, och att alltfler beslut om uppehållstillstånd fattades stängde migrationsverket ner förläggningar, för att minska kostnader. Flyktingar kunde flyttas till en annan plats i landet med mycket kort varsel. Beslut om uppehållstillstånd kunde innebära att man erbjöds boende i en annan kommun. Detta innebar att relationer mellan ideella krafter och flyktingar hastigt bröts och att kommunernas satsningar på de nyanlända som en resurs för kommunen undergrävdes. Civilsamhällets företrädare visade i allmänhet stor förståelse för de lokala förvaltningarnas ansträngningar, men riktade hård kritik mot migrationsverkets hantering av de asylsökande.

Ideella krafter spelade stor roll för att underlätta för mottagandet, påbörja en integration och fylla i mellan myndigheters ansvarsområden. Detta engagemang byggde på mellanmänskliga relationer och personligt engagemang. Migrationsverkets arbete präglades däremot av en ekonomisk rationalitet som innebar att boenden stängdes och flyktingar flyttades för att fylla boenden där det uppstod lediga platser. Det ledde till att de relationer som vuxit fram mellan dem och lokala ideellt krafter plötsligt kunde avbrytas. Frågan är om ideellt engagemang kan mobiliseras på samma sätt vid en liknande situation i framtiden. Det samma gäller till del kommunerna. De landsbygdskommuner vi studerade såg flyktingtillströmningen som en potentiell resurs för att stärka underlag för service, arbetsmarknaden och befolkningsunderlaget. Dimensionering och ansvarsfördelning mellan myndigheter och en förståelse för värdet av civilsamhälleliga relationer är avgörande för att klara framtida flyktingströmmar.

Authors/Creators:Stiernström, Arvid and Waldenström, Cecilia and Hansen, Kjell and Westholm, Erik
Title:Turbulens i välfärden?: om flyktingmottagandet i Dalarna 2016
Subtitle:arbetsrapport från ett forskningsprojekt.
Year of publishing :2019
Number:2019:3
Number of Pages:64
Place of Publication:Uppsala
Publisher:Department of Urban and Rural Development, Swedish University of Agricultural Sciences
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Other scientific
Full Text Status:Public
Agris subject categories.:D Administration and legislation > D10 Public administration
E Economics, development, and rural sociology > E50 Rural sociology and social security
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 5 Social Sciences > 504 Sociology > Social Work
(A) Swedish standard research categories 2011 > 5 Social Sciences > 506 Political Science > Public Administration Studies
Keywords:flyktingmottagande, landsbygdsutveckling, offentlig sektor, civilsamhälle
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-100733
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-100733
ID Code:16239
Faculty:NJ - Fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap
Department:(NL, NJ) > Dept. of Urban and Rural Development
(LTJ, LTV) > Dept. of Urban and Rural Development
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:08 Jul 2019 13:03
Metadata Last Modified:08 Jul 2019 13:03

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits