Home About Browse Search
Svenska


Strategier och lönsamhet vid napplammsuppfödning på fyra gårdar i Västra Götaland

Carlsson, Annelie and Arnesson, Annika (2022). Strategier och lönsamhet vid napplammsuppfödning på fyra gårdar i Västra Götaland. (VH) > Dept. of Animal Environment and Health, Sveriges lantbruksuniversitet. ; 57
[Report]

[img] PDF
4MB

Abstract

De flesta får- och lammproducenter behöver någon gång ta ställning till om överskottslamm ska avlivas eller födas upp på mjölkersättning om adoption inte är möjlig. Anledningen till att lammet blir napplamm kan bero på att det av någon orsak inte kan födas upp av sin mor. Uppfödaren kan också tagit ett medvetet beslut att föda upp det som napplamm om antalet lamm i kullen bedöms vara för stort för att tackan ska klara av att föda upp alla lammen själv. Från hösten 2019 till vårvintern 2021 pågick ett projekt med uppföljning av napplammsuppfödning på mjölkersättning på fyra gårdar med betesbaserad höstlammproduktion i gamla Skaraborg. Ett syfte med projektet var att beskriva napplammsuppfödningen hos producenter med erfarenhet av en sådan uppfödning Ett annat syfte var att undersöka napplammens och deras syskons tillväxt och slaktresultat, åtgång av mjölkersättning och kraftfoder, nedlagd arbetstid samt ekonomi i napplammsuppfödningen. Ingen uppföljning av grovfoderkonsumtion eller jämförelse mellan olika fabrikat av mjölkersättning eller kraftfoder har gjorts. Projektledningen noterade inför lamningssäsongen 2020 lammproducenternas strategier, rutiner och tidigare erfarenheter vid napplammsuppfödning. Under lamningen och uppfödningen noterade uppfödarna uppgifter om napplammens och deras syskons födelsevikter, vikter vid 60 och 110 dagar samt hälsa. Åtgång av mjölkersättning, kraftfoder och arbetsåtgång i napplammsuppfödningen registrerades. Napplammen och deras syskon följdes fram till och med slakt alternativt tills de såldes som livdjur eller valdes ut att bli livdjur i den egna besättningen. Antalet insatta napplamm i besättningarna 2020 varierade mellan 13 och 30 lamm. Två av gårdarna använde napphinkar med kall, syrad mjölkersättning. De andra två använde en maskin, i detta fall av fabrikatet Pyon Heatwave milk warmer, som värmde den kalla uppblandade mjölkersättningen till önskad temperatur. Maskinen gav lammen kontinuerlig tillgång till varm mjölkersättning. Uppföljningen av napplammen visade att de kunde växa näst intill lika bra eller bättre än sina syskon som var kvar hos tackan. Napplammens tillväxter fram till avvänjning låg på de olika gårdarna mellan 290 till 353 g/dag, Tillväxt för napplammen till 110 dagar var mellan 250 och 281 g/dag, syskonens tillväxt låg mellan 229 till 281 g/dag under motsvarande period. Napplammen slaktresultat i projektet var överlag goda till mycket goda. I några fall överträffade napplammens resultat sina syskons trots att dessa också hade goda slaktresultat. Napplammens slaktålder var mellan 151 och 219 dagar och slaktvikterna låg mellan 18,9 och 21,3 kg. Syskonens slaktålder var mellan 159 och 193 dagar och slaktvikterna låg mellan 18,9 och 21,6 kg. På samtliga gårdar avvandes lammen tvärt under förutsättning att de visat att de åt tillräckligt med kraftfoder och drack vatten vilket var enligt mjölkersättningstillverkarnas rekommendationer. Lammen var tyngre vid avvänjningen på samtliga gårdar än vad som rekommenderades. Oavsett fabrikat angavs att lammen ska avvänjas när de ökat minst 10 kg i kroppsvikt sedan födseln Lammen på gården med lägst avvänjningsvikt vägde 16,7 kg och var 39 dagar gamla vid avvänjningen. På gården med högst avvänjningsvikt, 23,0 kg, var lammen 63 dagar vid avvänjningen. Total åtgång av mjölkersättning var mellan 13 kg till 23 kg pulver per lamm, total kraftfoderförbrukning var mellan 46 kg till 56 kg per lamm. Fram till avvänjningen var kraftfoderkonsumtionen mycket låg, 3 till 15 kg per lamm beroende på avvänjningsålder. Producenterna poängterade betydelsen men också svårigheten att snabbt få lammen att äta kraftfoder vid tidig avvänjning från mjölkersättning utan att lammen råkade ut för ett tillväxttapp. Andra erfarenheter var att det är positivt att 5 dela upp napplammen i flera och jämna grupper för att kunna vänja av vid optimal vikt och ålder. Under betesperioden är det fördelaktigt att ha napplammen i egen grupp då de behöver stödutfodras med kraftfoder vid övergången mellan mjölkperioden och betesdrift. Dödlighet och ohälsa bland napplammen i projektet var i de flesta fall låg. Viktiga framgångsfaktorer för en väl fungerande uppfödning är att lammen får råmjölk innan de flyttas till napplammsgruppen och att snabbt få igång dem på amman. Andra hälsobefrämjande åtgärder är att de håller sig friska samt får rikligt med mjölkersättning av bra kvalitet och anpassat kraftfoder. Under betesperioden är det viktigt att ha god kontroll på parasitläget och släppa napplammen på beten med lågt parasittryck. Napplammsuppfödning tar tid men måste få ta tid om resultatet ska blir bra. Besättningarna i projektet redovisade mellan knappt två till tre timmars arbetstid per napplamm. Det är mycket viktigt för ekonomin och djurvälfärden att vara noggrann med tillsyn och skötsel samt hålla mycket god hygien vid mjölkutfodringen. Oavsett teknikval var momenten blandning och utfodring av mjölkersättning samt rengöring av utrustning de mest tidskrävande. Att se över tidsåtgången och rationalisera dessa moment kan effektivisera uppfödningen. I detta begränsade projekt spelade individuella gårdsrelaterade faktorer stor roll för tidsåtgången. För en objektiv jämförelse mellan olika utfodringssystem av mjölkersättningen krävs uppföljning av tidsåtgången på fler gårdar med jämförbara förhållanden avseende faktorer som till exempel lamningstidpunkt och antal napplamm. Framgångsfaktorer ur ekonomisk synpunkt var låg dödlighet, god hälsa och godtagbar tillväxt, kort mjölkperiod, tidig tillvänjning vid kraftfoder för att undvika sänkt tillväxttakt samt låga kraftfoderpriser. Ekonomiska beräkningar visade att överskottet då kostnader för mjölkersättningen och kraftfodret var betalda var mellan 186 och 457 kr per slaktat napplamm. Däremot täckte överskottet inte kostnader som arbetstid, utrustning, byggnader, tackans kostnader eller kostnader för lammens slutuppfödning fram till slakt. Kan intäkterna från napplammen ökas genom försäljning av skinn eller livdjur kan intäkterna för napplammen täcka mer av övriga kostnader. Överlag ansågs det inte vara några problem att låta friska överskottslamm gå vidare i avel. Däremot undvek uppfödarna att sätta in napplamm i avel vars mödrar stött bort dem vid födseln. De producenter som minskade antalet tackuppfödda lamm i stora kullar framhöll att deras erfarenheter var att det mindre slitaget på tackan och hennes juver minskar risken för ohälsa framförallt i form av mastit. De kvarvarande lammen hos tackan bedömdes också växa både bättre och jämnare vilket kan minska förekomsten av eftersatta lamm och underlätta jämnare och tidigare leveranser av slaktlamm. En annan viktig aspekt som framhölls var att arbetsåtgången minskar och arbetsglädjen ökar när produktionen går bra och inte strular. I projektet kunde inte eventuella positiva ekonomiska effekter undersökas beträffande tackans hållbarhet, kullsyskonens tillväxt, hälsa och slaktresultat eller total arbetstid vid minskningen av antalet lamm i stora kullar. Däremot stödjer andra studier och försök producenternas positiva erfarenheter när det gäller tackans och syskonens hälsa och produktion. Framtida undersökningar Viktiga frågeställningar och förslag till fortsatta studier: • Jämföra olika mjölkutfodringssystem och olika mjölkersättningar vid likartat djurmaterial avseende arbetstid, kraftfoderförbrukning, tillväxt, hälsa, slaktresultat och ekonomi. • Hur påverkar antalet lamm per napp och antalet lamm per box djurens tillväxt, 6 hälsa, slaktresultat och ekonomi? • Jämföra olika avvänjningsvikter med avseende på djurens tillväxt, hälsa, slaktresultat och ekonomi. • Inverkan av olika faktorer på lammens intresse att snabbt komma igång med att äta större mängder kraftfoder och ensilage. • Påverkan av reducering av antalet lamm i stora kullar på tackans hållbarhet, kullsyskonens tillväxt, hälsa och slaktresultat, total arbetstid och ekonomi.

Authors/Creators:Carlsson, Annelie and Arnesson, Annika
Title:Strategier och lönsamhet vid napplammsuppfödning på fyra gårdar i Västra Götaland
Year of publishing :2022
Number:57
Number of Pages:54
Publisher:Institutionen för husdjurens utfodring och vård, Sveriges lantbruksuniversitet
Language:Swedish
Publication Type:Report
Article category:Popular
Version:Published version
Full Text Status:Public
Subjects:(A) Swedish standard research categories 2011 > 4 Agricultural Sciences > 402 Animal and Dairy Science > Animal and Dairy Science.
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-p-115808
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-p-115808
ID Code:26933
Faculty:VH - Faculty of Veterinary Medicine and Animal Science
Department:(VH) > Dept. of Animal Environment and Health
Deposited By: SLUpub Connector
Deposited On:08 Feb 2022 14:25
Metadata Last Modified:22 Mar 2022 10:17

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits