Open access publications in the SLU publication database

Abstract

Föreliggande rapport syftar till att identifiera strukturella fenomen och faktorer som näringen själv kan åtgärda för att skogsbrukssektorns arbetsgivare och arbetsplatser skall vara attraktiva för både kvinnor och män. I enlighet med uppdragsbeskrivningen har arbete fokuserats på arbetskraft med akademisk skogsutbildning. Arbetet består av 1) En litteraturgenomgång i syftet att kartlägga det aktuella kunskapsläget inom fältet 2) En analys av kvinnors och mäns erfarenheter av sin akademiska skogsutbildning och arbetsliv baserat på brevundersökningsdata 3) Skattning av andelen kvinnor verksamma inom skogsentreprenadföretag 4) Djupintervjuer med fyra kvinnor med erfarenheter av att vara kvinna i olika delar av skogsnäringen. Kontakter och information med representanter för olika delar av skogsbrukssektorn har genomförts vid några tillfällen.
Förtroendet för sektorn, och dess attraktionskraft är avgörande för att kompetent arbetskraft, i en ökad konkurrenssituation med andra sektorer och näringar, ska söka sig till de skogliga näringarna. Informanter från såväl brevundersökningen som djupintervjuerna understryker att målet för jämställdhetsarbetet är att det ska vara arbetet och kompetensen som uppmärksammas och värderas, inte om det är en man eller en kvinna som utför detta. Innan vi når dit krävs ett strategiskt förändringsarbete på alla nivåer och i alla delar av skogssektorn, eftersom kopplingarna mellan arbetsliv, utbildning och skogsägande är så starka. Hela sektorn genomsyras av en utpräglad skoglig kultur; som får konsekvenser för rekrytering till utbildningarna, vilka kunskaper som förmedlas och värderingar som reproduceras inom ramen för dessa, hur arbetslivet organiseras och på vilket sätt som företagets och organisationens verksamhet kommuniceras med skogsägare och det omgivande samhället. Med andra ord handlar det om arbetsmiljö i vid bemärkelse. Genom ökad mångfald, inte bara i fråga om kön, utan även ålder, etnicitet och sexuell läggning ges förutsättningar för ett mer tillåtande och inkluderande kultur.
Till en del handlar det om att rekrytera in fler kvinnor på alla nivåer för den manliga dominansen ska brytas. Dessutom måste dessa kvinnor ges föreutsättningar att verka på lika villkor som sina manliga kollegor. För detta krävs att kunskapen och medvetenheten om genus och jämställdhetsfrågor integreras i hela sektorns alla organisationer. Som ansvarig för merparten av de skogliga utbildningarna har SLU ett särskilt ansvar i formandet av framtidens skogliga kompetens. Utbildning om genus och jämställdhet måste därför integreras i grundutbildningens nuvarande kursutbud. På motsvarande sätt bör SLU tillsammans med Skogforsk och Linnéuniversitetet utveckla fortbildningskurser för redan yrkesverksamma. Liksom inom andra kunskapsområden måste kunskapsförmedlingen bygga på en vetenskaplig grund. Forskning inom andra delar av arbetslivet visar på en koppling mellan jämställdhet, hållbarhet, konkurrenskraft.